Avgår. En artikelserie i Dagens Nyheter om vänskapskorruption vid Riksrevisionen fick riksrevisorn och tidigare statsrådet Susanne Ackum att lämna sin tjänst.
Avgår. En artikelserie i Dagens Nyheter om vänskapskorruption vid Riksrevisionen fick riksrevisorn och tidigare statsrådet Susanne Ackum att lämna sin tjänst.

Korruption finns också i Sverige

Ledare: Avslöjandet om vänskapskorruption vid Riksrevisionen tvingar oss att omvärdera fördomar om vårt eget samhälle.

Det här är en åsiktstext från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

ANNONS
|

I Sverige har det länge funnits en föreställning om att korruption är något som bara förekommer i andra länder. Fördomen har haft stöd i internationella jämförelser där Sverige återkommande har rankats som ett av världens minst korrumperade samhällen.

Det goda ryktet verkar dock ha lett till att risken för korruption ibland förbisetts. I en utredning från 2012 skriver Statskontoret att det har saknats forskning om inhemsk korruption eftersom "Sverige uppfattats som ett genuint hederligt land".

Nu har dock den genuina hederlighetens självutropade hemland skakats av en serie avslöjanden om just korruption.

I helgen avgick riksrevisorn Susanne Ackum vid Riksrevisionen sedan Dagens Nyheter avslöjat felaktigheter kring hur rekryteringar skötts och hur information hanterats vid myndigheten. Förhållandena är särskilt allvarliga eftersom Riksrevisionen har som uppgift att granska staten och den styrande makten. Flera ämbetspersoner verkar i praktiken ha suttit på dubbla stolar.

ANNONS

Avslöjandet om Riksrevisionen följer på en vår där vi också har sett hur nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism, Mona Sahlin, tvingades att lämna sitt uppdrag efter att Expressen avslöjat märkligheter som nu utreds av åklagare. Och i april avslöjade SVT:s Uppdrag granskning att två höga tjänstemän vid Skatteverket hade varnat vänner, som de visste skulle granskas av den egna myndigheten. De inblandade hade lärt känna varandra då de varit statssekreterare.

Lägger man dessa och andra avslöjande på rad framträder en annan bild än den av en genuint hederligt statsförvaltning. Vad är det som händer? Har Sverige plötsligt blivit ett korrumperat land?

Ett möjligt svar är att det handlar om definitioner. Den svenska korruptionsfriheten kan ha haft sin grund i en snäv definition av vad korruption är. Någon fast definition har begreppet inte haft i svensk lag, men korruptionsbrotten har varit muta och bestickning. Domstolarna har årligen haft ett tiotal sådana fall att hantera. Ofta har det handlat om kommunal nivå, om bjudresor och om byggbolag. Över denna nivå har den klassiska mutan varit ovanlig.

Professor Bo Rothstein som har byggt upp ett centrum för korruptionsforskning vid Göteborgs universitet, The Quality of Government Institute, har velat bredda förståelsen av begreppet korruption. Vad medborgarna uppfattar som korruption är inte bara klassiska mutbrott, utan också olika former av partiskhet och favoritism i genomförandet av politik. Typiska exempel är när jobb och förmåner ges till personer som är tidigare vänner eller har rätt partibok. Korruptionsforskning pekar mot att bara misstanken om att viktiga tjänster och uppgifter fördelas efter andra kriterier än kompetens och lämplighet gör att medborgarnas tillit till samhället skadas.

ANNONS

Med en vidare förståelse för korruption faller bilden av det korruptionsfria Sverige. Då har vi tvärtom en ganska stor uppgift framför oss att skapa en förvaltning byggd på meriter och öppenhet.

ANNONS