Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Bawar Ismail: Kommuner måste få stoppa extremistskolor

Vetorätt mot etablering av friskolor kan bli kommunpolitikernas främsta verktyg för att stoppa islamisternas skolverksamhet.
Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

Römosseskolans tidigare rektor åtalades nyligen för grova bokföringsbrott. De misstänkta brotten gäller verksamheten i föreningen Primus Utbildning i Angered. Primus Utbildning har inte bokfört en rad affärshändelser, belopp som uppgår till över fyra miljoner kronor. Samtidigt fortsätter förundersökningen vad gäller eventuella ekobrott i Römosseskolans verksamhet.

Under tiden som skolan utreds av Ekobrottsmyndigheten har nya personer tagit plats i Römosseskolans styrelse. En kartläggning av GP visar att det rör sig om veteraner inom islamisk skolverksamhet i Sverige. De tre personerna i kartläggningen har alla tidigare engagemang i andra skolbolag och föreningar.

Vad som är riktigt anmärkningsvärt med de tre skolprofilerna och deras bolag som GP granskat är skatteskulderna. Skolverket har tidigare i år krävt tillbaka 1,6 miljoner kronor och Kammarkollegiet en summa på strax under en miljon kronor från deras skolbolag.

Frågetecken kring deras ekonomi och tidigare erfarenheter från bland annat Römosseskolan har hindrat profilerna att starta ny verksamhet i Stockholmsområdet.

Fram till dess att man försökte under ett annat namn. Nu har personerna lyckats öppna en ny skola i Stockholmsförorten Rågsved. Och för att flytta in i den nuvarande lokalen köpte de upp ett skuldsatt skolbolag med en historia av ekonomisk misskötsel.

Islamister ser den svenska välfärden som ett utmärkt sätt att tjäna pengar. Dessa personer har totalt fiskat cirka 1,2 miljarder kronor från skattebetalarna mellan åren 2015-2019. Det visade en kartläggning från Nyhetsbyrån Siren förra året. Granskningen lyckades identifiera ett 50-tal bolag med islamister i ledningen som gjort affärer med staten och flertalet kommuner. Allt ifrån verksamheter som familjehem till fruktleverans utnyttjas av dessa extremister. Och den svenska skolmarknaden tycks vara den mest lönsamma branschen.

Ska det verkligen se ut så här i det svenska skolväsendet? Rektorer som misstänks för ekonomiska oegentligheter och bokföringsbrott. Skolor som utreds för ekobrott. Huvudmän som är villiga att ta på sig miljonskulder för att expandera sin verksamhet – trots att de tidigare nekats av Skolinspektionen.

Vi saknar helt enkelt ordentliga kontrollmekanismer för att förhindra att skolmarknaden utnyttjas av oseriösa ägare.

Det är mot denna bakgrund det är viktigt att skolkommunalrådet Axel Darvik (L) fortsatt står fast vid att Göteborgs Stad inte betalar ut skolpengen till Römosseskolan. Utgången i den rättsliga batalj som nu pågår kommer nämligen avgöra huruvida riksdagen måste agera eller inte.

För det är inte rimligt att våra lokalpolitiker saknar verktyg för att förhindra etableringen av friskolor som drivs av oseriösa huvudmän. All makt har legat i Skolinspektionens händer, en myndighet som på grund av bristande lagstöd agerat allt för senfärdigt mot landets samtliga problemskolor. Först häromåret gavs ju myndigheten möjlighet att göra så kallade ägar- och ledningsprövningar.

Om statliga myndigheter inte agerar, måste kommuner få lov att göra det. Antingen bör det ske genom ökade befogenheter att dra in skolpengen eller, som utbildningsminister Anna Ekström (S) önskar, att kommuner ges vetorätt mot nyetableringar av friskolor. Ju fler aktörer som kan kontrollera oseriösa huvudmän, desto mer trygghet för landets elever.