Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
 Bild: Meli Petersson Ellafi
Bild: Meli Petersson Ellafi

Peter Hjörne: Kommer världen att förändras?

Vi har en lång väg att vandra innan krisen är över. Hur det slutar vet ingen. Men när det värsta är över kommer vi att veta mycket mer både om oss själva och samhället vi lever i.
Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

Det är givetvis omöjligt att bestämma ett slutdatum för coronarestriktionerna. Det är likaså förtidigt att dra långtgående slutsatser av olika länders hantering av pandemin. Som de flesta i Sverige, hoppas jag givetvis att våra mjukare, stegvisa och i huvudsak frivilliga insatser är den rätta vägen.

Det finns något djupt sympatiskt i att myndigheter och den politiska makten tror människor om gott, litar på lojalitet, solidaritet och sunt förnuft - och att människor i sin tur litar på myndigheter och politiker och på varandra.

SOM-institutet vid Göteborgs Universitet genomförde i veckan sitt årliga seminarium, inte precis som vanligt utan via mailpresentationer. Sedan starten 1986 har man "tagit tempen på det svenska samhället" och frågat ett representativt urval av svenska folket om dess förtroende för olika samhällsinstitutioner, för varandra och medierna, inställningen till EU, bedömningen av ekonomin och hållningen i en rad politiska frågor.

Undersökningen är särskilt intressant och relevant i dessa coronatider, när myndigheternas och regeringens bedömningar och beslut är beroende av människors tillit. Enkätundersökningen slutfördes i december förra året. Den är därmed en sista och viktig undersökning av normalläget i samhället före coronakrisen.

SOM 2019 visar att svenskarnas förtroende för viktiga samhällsinstitutioner är högt och stabilt, liksom det mellanmänskliga förtroendet. Fler svenskar definierade sig som höger än vänster. Bedömningen av utvecklingen i samhället och ekonomin var klart mer negativ är året innan. En klar majoritet tyckte att vi skall ta emot färre flyktingar.

Följaktligen toppade invandring/integration listan över befolkningens viktigaste samhällsfrågor, tätt följd av sjukvård. Därefter följde lag och ordning, skola/utbildning och miljö/klimat - inte långt efter. Ekonomi och arbete däremot tillmättes inte alls lika stor betydelse.

Det är ingen djärv gissning att mycket av detta kommer att ha förändrats när coronakrisen blåst över. I den ekonomiska krisens och arbetslöshetens Sverige kommer ekonomi och arbete att rusa på listan. Sjukvården kommer sannolikt att behålla sin topplacering, medan invandring/integration och lag och ordning rutschar utför.

Detta kan i sin tur medföra att Socialdemokraternas klart uppåtgående trend fortsätter. Ekonomi och arbete är traditionellt deras starka grenar. Det motsatta gäller för Sverigedemokraterna, vars främsta frågor är invandring och lag och ordning.

Hittills tycks svenskarna gilla regeringens insatser. I två olika mätningar, SVT Novus och DN Ipsos, har socialdemokraternas väljarandel ökat med drygt 3 procentenheter från 22 procent i februari till drygt 25 procent i mars. Också förtroendet för Stefan Löfven har ökat markant. I en Novusundersökning, gjord i slutet av mars, rusar statsministern från 26 procent, som har ganska eller mycket stort förtroende för honom, till 44 procent.

Samtidigt tappar Jimmie Åkesson från 32 till 27 procent. Ulf Kristersson går från 26 till 30 procent. Stefan Löfven talar om folkvett, ansvar, tillsammans och Sverige. Han har, efter en lam start, visat ledarskap med lugn, tydlighet och auktoritet. Det är en avsevärd förändring från den tidigare tafatta och otydliga framtoningen. För att låna Stefan Löfvens egna ord: Jag såg det inte komma. Och det var jag inte ensam om!

Coronakrisen kan mycket väl bli välfärdsfrågornas och statens renässans, det senare på gott och ont. I dessa dagar ser vi alla en stark och väl rustad sjukvårds betydelse. Vi uppskattar än mer sjukvårdspersonalens kompetens och självuppoffrande arbete. Gymnasister och föräldrar inser i högre grad hur viktig skola, utbildning och lärare är - när undervisningen får hanka sig fram på distans.

Trygghet i både anställning och arbetslöshet har blixtbelysts när mängder av människor permitteras och företag går under. Vi kommer att uppskatta civilsamhällets och de ideella organisationernas arbete. Försvaret har visat vad det kan i kristider, vilket bör stärka dess position. Det är dessutom inte osannolikt att den mellanmänskliga tilliten ökar, när vi ser hur beroende vi alla är av varandra, hur viktigt det är med både gemensamt och individuellt ansvarstagande.

Hur det går med förtroendet för myndigheter och politiker framgent är rimligen helt kopplat till hur den svenska modellen lyckas hantera smittspridningen, hur regeringens och samarbetspartiernas ekonomiska recept fungerar - och inte minst hur stor dödligheten i covid-19 blir.

Om de svenska metoderna visar sig vara mer eller åtminstone lika effektiva som i andra länder så kan tjänstemännen på Folkhälsomyndigheten bli hjältar. Om de visar sig fungera avsevärt sämre än i andra jämförbara länder så kommer kritiken mot alla ansvariga att bli skoningslös, eftersom valet av metod bokstavligen är en fråga om liv och död. När hanteringen skall utvärderas så är det viktigare än någonsin att grunderna för bedömningar och beslut är väl dokumenterade - så att vi kan lära!

Vi har en lång väg att vandra innan krisen är över. Hur det slutar vet ingen. Men när det värsta är över kommer vi att veta mycket mer. Vi kommer att veta hur dödligt viruset verkligen var, vilka metoder som var mest verksamma, om de drakoniska stängningarna var riktiga och effektiva eller överdrivna.

Vi kommer att veta mer om hur mycket ekonomin i olika länder och världen skadats. Vi kommer att se om undantagstillstånd, nödlagar och förbud rullas tillbaka eller om de vanliga demokratiska spelreglerna fått träda tillbaka permanent. Vi kommer att veta om krisen verkligen förändrade världen eller om det mesta återgår till det vanliga. Låt oss hoppas och tro att vi verkligen lär - om pandemihot och om sättet att leva i en klimathotad värld!