Klimatfrågan döljer andra miljöproblem

I Indien släpps enorma mängder antibiotika ut i floderna. Det är ett globalt miljö- och hälsoproblem. Än så länge verkar ingen ta ansvar.

GP Ledare är oberoende liberal. Fristående gästkolumnister representerar ett bredare politiskt spektrum.

ANNONS
|
Indien har stora problem med förorenade floder. Foto: AP Photo/Manish Swarup
Indien har stora problem med förorenade floder. Foto: AP Photo/Manish Swarup Bild: Manish Swarup

I Hyderabad och i Visakhapatnam finns en stor del av världens produktion av antibiotika och läkemedel. En femtedel av världens så kallat generiska mediciner – de som inte längre har patentskydd – tillverkas här och i ytterligare några ”Mega Parks” i de södra regionerna i Indien. Till en bråkdel av kostnaden i utvecklade länder. Det är en av Indiens snabbast växande industribranscher och beräknas omsätta ca 1000 miljarder kronor år 2025.

Ett av vår tids största problem är antibiotikaresistenta bakterier som utvecklas genom spridning av antibiotika via djurhållning, överkonsumtion och utsläpp från avloppsreningsverk och läkemedelsfabriker. FN beräknar att resistenta bakterier år 2050 kommer att orsaka cirka tio miljoner dödsfall per år om inga åtgärder vidtas. Därmed flyttas cancer ner till andra plats som dödsorsak globalt.

ANNONS

2007 gjorde Joakim Larsson, forskare och numera professor i miljöfarmakologi vid Göteborgs universitet, en undersökning av utsläppen från läkemedelsindustrier i Patancheru i Hyderabad-regionen.

Han fann bland annat att halten antibiotika i åar och sjöar i närheten av fabrikerna var högre än i blodet hos en människa under antibiotikabehandling. Från en fabrik släpptes det ut 44 kilo ciprofloxacin, en vanlig antibiotika, per dag. Vilket motsvarar fem gånger Sveriges konsumtion av samma medicin.

Han konstaterar att dessa utsläpp orsakar en kraftigt ökad resistens mot antibiotika hos bakterier vilka sprider sig globalt. I en studie har man exempelvis visat att sju av åtta svenskar som återvänder från Indien har med sig antibiotikaresistenta bakterier i sina magar. I Indien dog 58 000 nyfödda barn år 2013 på grund av att antibiotikabehandling av infektioner inte hjälpte.

Ett annat problem som kanske är det största inom hela miljöområdet är svårnedbrytbara och cancerogena kemiska ämnen, som sprids via luft, vatten, konsumentprodukter, avfall, mark, livsmedel och bekämpningsmedel.

Läkemedelsfabrikerna i Hyderabad släpper fortfarande – 12 år efter Larssons utredning – ut helt orenade avlopp i floder, sjöar och grundvatten enligt en rapport från 2018. Vissa utsläpp har flyttats till nya platser. Förutom läkemedel handlar det om de mest miljöfarliga substanserna, så kallade ”Priority pollutants” som klorerade lösningsmedel, tungmetaller och cancerogena nervskadande kolväten i höga halter.

ANNONS

Läkemedelsindustrin, andra industrier och kommunala utsläpp bidrar till en fullkomligt obegriplig miljöförstöring i Indien. Av rapporten framgår till exempel att 75-80 procent av Indiens ytvatten är kraftigt förorenat av kemiska ämnen. Även grundvattnet är förorenat. Allt enligt den indiska miljömyndigheten.

På fem år har antalet ”förorenade” floder ökat från 121 till 275. Det innebär förenklat att ett landområde motsvarande en fjärdedel av Europas yta är svårt förorenat. Och ungefär så här har det nu sett ut i 30 år utan några förbättringar eller någon större debatt. Befolkningen i Indien är starkt beroende av rent vatten och drabbas på ett förödande sätt av alla dessa utsläpp.

Joakim Larsson tillhör numera några av världens mest citerade forskare enligt universitetets hemsida. Hans rapport för 12 år sedan väckte stor uppmärksamhet, inte minst i Sverige. Hur kan det få hålla på så här? Blundar man?

Ingen i världssamfundet, FN, EU eller här i Sverige gör något konkret åt den katastrofala situationen. Landstingen upphandlar läkemedel för miljardbelopp. Vad gör Västra Götalandsregionen som brukar ligga i framkant?

Läkemedelsföretagen – Astra Zeneca, Merck, Hoffman La Roche med flera – som säger sig ta ansvar för miljön skulle lätt kunna se till att avloppen renas, även om det formellt är deras indiska underleverantörer som har förstahandsansvaret. Men ingenting resultatinriktat verkar hända. Bara en mängd policypapper produceras.

ANNONS

EU satsar 1800 miljarder kronor på klimatsatsningar 2014-2020. Det motsvarar omkring en femtedel av hela långtidsbudgeten. Satsningen på att minska utsläpp av miljögifter och resistenta bakterier är försumbar jämfört med klimatsatsningen. Risken finns att det ensidiga engagemanget för klimatfrågan gör att billig men miljöfarlig tillverkning i utvecklingsländer, resistenta bakterier och andra miljöproblem glöms bort.

ANNONS