Världen genomlever just nu en logistikkollaps vars konsekvenser kommer allt närmare vår vardag.
Priset för att skicka en container från Asien till Europa har tiodubblats sedan våren 2020. Många av de varor vi har vant oss vid att köpa billigt från Kina kan helt plötsligt bli mycket dyrare.
Vad beror prisökningen på?
I mars 2020 kraschade bränslepriserna globalt. Mellan mars och maj 2020 minskade bränsleindex med i genomsnitt 30 procent varje månad. Vilket är rekord under 00-talet. Nedstängningar och plötsligt minskad efterfrågan gjorde att behovet av transporter plötsligt försvann. Flygsektorn drabbades hårt när både semester- och affärsflygen försvann.
När behovet av bränsle och transporter minskade så kraftigt skalade oljeproducenterna ned utvinningen. Och att dra igång produktionen snabbt är inte lika lätt som att stänga ned den.
Det vi ser nu är vad som händer när världsekonomin växlar upp igen. Och det ser inte snyggt ut. Enorma köer till containerhamnar när handeln helt plötsligt ökar samt skyhöga bränslepriser gör att kostnaden för transporter skjuter i höjden.
Det finns en annan ingrediens i den här soppan och det är inflationen. Den stora mängd kapital som har skjutits in i ekonomin som stödåtgärder möter en marknad där tillgången inte motsvarar efterfrågan. Då går priserna upp och likaså inflationen. I USA är den på omkring fem procent medan den i Europa är 3,4 procent. Det kommer leda till höjda räntor och inbromsning av stimulanserna, vilket förstås drabbar hushållsekonomierna.
Vad kan det här lära oss? Det moderna samhället är känsligt för plötsliga ändringar, vare sig det handlar om höjda bränslepriser eller skarpa inbromsningar av efterfrågan.
Det är som att vi har fått en oväntad intensivkurs i vad som händer när det globala handelssystemet utsätts för en plötslig chock. Och i ett sådant läge vore det dumt att inte dra några lärdomar av det som har skett. Exempelvis det stora europeiska beroendet av producenter i Sydostasien.
Det är inte rimligt att tro att Europa, än mindre Sverige, skulle kunna ersätta all den tillverkning som just nu sker i Kina. Men det finns goda argument för att vissa strategiska komponenter och varor har en lokal, europeisk, tillverkare.
Till dessa hör halvledare som används i alltifrån bilar till datorer. De är helt centrala för att det moderna samhället ska kunna fungera. Omkring 92 procent av den mest avancerade halvledarproduktionen sker i Taiwan. Vad händer om Kina väljer att korsa sundet över till Taiwan och återta ön som de menar är en självklar del av folkrepubliken?
Förutom att den vitala och framgångsrika demokratin Taiwan tvärt upphörde att existera skulle i stort sett all produktion av elbilar, datorer och annan avancerad utrustning helt plötsligt stå still.
Problemet med den moderna industrin, som också råkar vara dess främsta fördel, är att den är slimmad och effektiv. Slimmad är den eftersom ingen onödig produktion sker som inte kan utlokaliseras till billiga och ofta mer välutvecklade producenter, företrädelsevis i Sydostasien. Effektiv i bemärkelsen att man inte har någon större lagerhållning utan fungerar enligt on-time-leveranser.
Ett sådant system fungerar utmärkt när världsekonomin tickar på och inga allvarliga störningar äger rum i den globala handeln och när bränslepriserna håller sig på mattan. Men när allt ruckas, vilket just nu sker efter pandemin, då möter vi systemets baksida. Det är en varning till oss att skapa en större beredskap för framtiden.
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev
Varför pratar vi om det vi pratar om? GP:s Adam Cwejman omvärldsbevakar och delar det som fått honom att tänka till.
För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.
