Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Bild: Ernst Henry Photography

Kameror på Avenyn ett steg i rätt riktning

Övervakningskameror är inget universalbotemedel mot brottsligheten. Men de är en del i en större helhet av insatser som måste till. Att få bukt med kriminaliteten bör i rådande situation ha hög prioritet.
Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

Sedan ett par veckor tillbaka blickar fem övervakningskameror ut över Avenyn. De ska sitta uppe i tre månader och framförallt vara polisen till hjälp i brottsutredningar under julhandeln då många människor är i rörelse – och fler brott begås. Initiativet har tagits av Göteborgspolisen. Det är välkommet. Avenyn är brottsutsatt, i synnerhet på helgkvällar. Det uppstår lätt stök när så många uteställen är koncentrerade på en gata.

Med början nästa år kommer sedan antalet kameror att utökas kraftigt, till hela i centrala Göteborg. Målet är att få upp 300 - 400 stycken. För några år sedan hade en sådan här åtgärd troligen lett till en diskussion om den personliga integriteten. Och visst. Det vore givetvis bättre om vi levde i ett samhälle där övervakning inte var nödvändig. Det finns också gränser för vilken övervakning vi bör tillåta. Men var den gränsen går beror också på hur brottsutvecklingen ser ut.

Personrånen blir allt fler, enligt Brottsförebyggande rådets statistik. Rånen mot barn och unga har ökat med 250 procent på fyra år. Kameror förhindrar i sig inte rån, men de har en avskräckande effekt och de hjälper polisen att sy in brottslingar, som därmed åtminstone för en tid inte kan begå nya brott. Kameror kan även bidra med att polisen får in fler tips från allmänheten, så som i fallet med våldtäktsmannen på Burger King på Avenyn som polisen släppte bilder på förra veckan.

En annan fördel är att kamerorna förhoppningsvis kan få bort narkotikahandeln från centrala stan. Droghandeln skapar i sig otrygghet och leder till annan brottslighet, inte bara indirekt utan ofta i direkt anslutning till försäljningen när säljare och köpare av olika anledningar hamnar i konflikt.

Ett vanligt motargument är att kameror bara flyttar på brottsligheten. I viss mån är det säkert riktigt. Men kan man få bort de kriminella från stadens centrala delar är det en stor vinst i sig. Göteborgarna ska kunna känna sig trygga i stadens hjärta och det bör göras tydligt för de kriminella att det inte är ”deras stad”.

Naturligtvis räcker det inte med fler kameror för att stävja brottsligheten. De segdragna försöken från kommunledningens sida att få till kommunala ordningsvakter i Göteborg under polisens ledning måste bli verklighet så fort som möjligt. Det fungerar bra i andra kommuner, som Uppsala, där de kommunala ordningsvakterna har kunnat avlasta polisen genom ett gott samarbete.

Kombinationen kameror och ordningsvakter har bevisad effekt. I Stockholms tunnelbana minskade brottsligheten med en fjärdedel och personrånen med 60 procent när man införde kameraövervakning.

Det här är insatser som kan göras på kommunal nivå. Sedan krävs förstås förstärkningar också på nationell nivå. Utöver fler poliser – Storgöteborg har utlovats 50 extra poliser nästa år – behövs skärpt lagstiftning, så polisens arbete också leder till att brottslingar tas bort från gatan och inte släpps samma dag. Dessutom krävs ett upprustat åklagarväsen och en bättre dimensionerad kriminalvård behövs för att det inte ska uppstå flaskhalsar. Socialtjänsten måste också få betydligt större befogenheter och bättre säkerhetsstöd. Fler kriminella måste slutligen utvisas ur landet.

I väntan på större systemförändringar är dock kameror på Avenyn ett steg i rätt riktning.