Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Bild: Ernst Henry Photography

Kärnkraften har räddat miljoner av liv

Vår mest effektiva och säkra energikälla är också en av de mest skamfilade. Få tycks dessutom känna till hur många liv kärnkraften räddat under ett halvsekel.

Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

Efter härdsmältan i japanska Fukushima beslutade den japanska regeringen att trappa ned landets användning av kärnkraft. Inte så konstigt. Kritiken mot energibolaget Tepco som äger Fukushima var massiv. Men vad ersatte kärnkraften? Främst naturgas och kol. I mindre utsträckning förnyelsebara energikällor.

Det finns en stark dramatik inbäddad i kärnkraftsolyckor. Den förträffliga serien om Tjernobylolyckan som HBO sände nyligen illustrerar det här väl. Trots att det som hände drabbade många människor och medförde stora ekonomiska kostnader var det faktiska antalet döda, både direkt vid olyckan och som en konsekvens av spridningen av radioaktiva ämnen, relativt låg.

Totalt rör det sig om 62 personer fram tills år 2008 som dött som en direkt konsekvens av olyckan. Detta enligt en rapport som framlades av FN:s kommitté som hanterar frågor rörande kärnkraft.

Men få dödsfall relativt vad? Det är här vår psykologiska begränsning att sortera fenomen ger sig tillkänna. Tjernobyl var en i tid och omfattning avgränsad olycka, Likt Fukushima eller amerikanska Three Mile Island. Faran var omedelbar men svårberäknad och därför psykologisk påfrestande för betydligt fler än de direkt berörda.

Men de faktiska effekterna i antal förolyckade människor var små om man jämför med andra de skador andra energislag kan orsaka. Den stora skillnaden är att medan en kärnkraftsolycka har en mycket konkret effekt så är den krypande hälsokonsekvensen av exempelvis utsläpp från kolkraftverk utsmetad över lång tid.

I Kina orsakar kolkraften mellan 700 000 och 2.2 miljoner tidiga dödsfall. Effekterna syns emellertid först efter många år med dålig luft och ger sig tillkänna genom lungåkommor samt hjärtsjukdomar. Det är sådant som även kan kopplas samman med dålig diet, rökning och andra livsstilsfaktorer, varför kolkraften gömmer sig i statistiken. Det går inte riktigt att gömma undan konsekvenserna av Tjernobyl och Fukushima.

En invändning mot detta resonemang är att motsatsförhållandet kolkraft och kärnkraft är falskt. De både energikällorna bör ställas mot helt förnyelsebara energikällor. Det är dock inte så enkelt, vilket utfasningen av kärnkraften i Japan visat. Dessutom ska vi inte glömma att kärnkraft historiskt har varit en oerhört framgångsrik energikälla, trots olyckorna.

En studie som använde sig av historiska data över antalet dödsfall orsakade av fossila bränslen visade att kärnkraft genom att vara ett alternativ till fossila bränslen mellan 1971 och 2009 förhindrat 1,84 miljoner dödsfall. Uträkningen gjordes genom att forskarna summerade all energianvändning under den beräknade tidsperioden som kom från kärnkraft och ersatte den med fossila bränslen. Mer exakt kol och naturgas.

Sådana uträkningar ska man givetvis vara skeptisk mot. Det är grova kalkyler som bygger på en antal skakiga antaganden. Men huvudpoängen är ändå vettig: Vi behöver el och vi har ett begränsat antal fungerande energislag att välja mellan.

I alla lägen har vi inte haft möjlighet att välja ett fullkomligt förnyelsebart energislag. Den sortens dilemman kvarstår idag och sannolikt även om några år. Kärnkraften har inte varit det bästa energislaget men det har varit det minska dåliga jämfört med alternativen.