Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Peter Hjörne Bild Stefan Berg Bild: Stefan Berg
Peter Hjörne Bild Stefan Berg Bild: Stefan Berg

Peter Hjörne: Ja må den leva i hundrade år - till!

Demokratin firar hundra år och jubilaren mår, trots en del törnar, överlag bra. Men demokratin har ett antal problem som måste hanteras om det ska bli ett andra hundraårsfirande.
Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

Den 17 december 1918 fattade riksdagen beslut om att införa allmän och lika rösträtt och valbarhet för kvinnor. 1922 intog kvinnor för första gången platser i riksdagens båda kamrar. Det har riksdagen beslutat att fira ända till 2022.

Firandet inleddes på dagen 100 år efter det historiska beslutet, det vill säga den 17 december förra året. Det var ett lågmält firande, inget pampigt eller överdådigt rikskalas. I ställer bjöd talmannen Andreas Norlén på pressträff, flaggceremoni, tal, utställning och seminarier. Och inte mindre än två lärda antologier.

Riksdagen själv hade gett ut den ena - "Demokratins framtid". Docenten i statskunskap vid Uppsala universitet Katarina Barrling och professor emeritus i statsvetenskap vid Göteborgs universitet Sören Holmberg var redaktörer. Ytterligare elva av Sveriges främsta statsvetare bidrog med texter. Målet var, enligt talmannen Andreas Norlén, att "granska hur vår demokrati mår i dag och de framtida utmaningar den står inför".

Så hur mår vår svenska demokrati egentligen? Jo tack, ganska hyggligt, säger forskarna.

– Vi i Sverige och Norden har egentligen inte de problem vi ser i en del andra länder som Ryssland, Polen, Ungern och USA. Vi har således inte skrivit en larmrapport, sa Sören Holmberg i ett samtal.

Också svenska folket anser att demokratin mår bra. I en undersökning från 2017 säger sig 76 procent vara nöjda med demokratin i Sverige och 70 procent med den lokala demokratin. Det ger oss en tredjeplats i världen. Precis som i skid-VM i Seefeld ligger Norge sammanlagd etta!

Vår form av demokrati, som ofta benämns "den liberala demokratin", är egentligen folkstyre med begränsningar - folkviljan får inte göra våld på grundläggande fri- och rättigheter. Minoriteten måste skyddas mot majoritetstyranni. I den moderna demokratins dubbelhet ligger således en inbyggd spänning, ett behov av att balansera folkvilja och rättstatens principer, menar Barrling och Holmberg.

De lägger till en tredje balanspunkt i vad de kallar "demokratins triangeldrama" - behovet av handlingskraft. "Politiken måste vara beslutsför och olika gruppers intressen och krav måste kunna sammanjämkas till tydliga beslut, som sedan verkställs av en effektiv och professionell förvaltning", skriver de två statsvetarna.

"Demokrati är det sämsta statskick som finns. Bortsett från alla andra som prövats genom tiderna", sa Winston Churchill i ett berömt uttalande. 1900-talet ger syn för sägen. I början av seklet fanns inga demokratier. 100 år senare var de flesta av världens länder demokratier.

Fortsätter den demokratiska framgången, frågar sig forskarna. De bedömer förutsättningarna som mycket goda men räknar upp ett antal utmaningar så som stridslysten nationalism, överstatlighet, sjunkande valdeltagande även om det fortfarande är högt, minskande partilojalitet och ökad rörlighet som gör systemet mer svårstyrt, hot mot politiker, inkomstklyftor och svårigheter att bilda regeringar.

Demokratin har fyra "huvudproblem" att hantera: medborgarnas kompetens, mediernas förmåga att hålla medborgarna välinformerade, populismens krav på mer folkstyre och det motsatta kravet på mer expertstyre.

"Det är naturligt att dumbommarna är i majoritet i riksdagen; de är i majoritet i folket", hävdade Hjalmar Söderberg. Men dumbommarna är inte i majoritet visar forskningen. Svenska folkets politiska kunskaper och kompetens står sig nämligen väl vid en internationell jämförelse. Positivt är också att skillnaderna i kunskap mellan olika grupper minskar, utom mellan unga och äldre.

Medierna är oumbärliga för en väl fungerande demokrati. De är de flesta medborgares viktigaste informationskälla och därmed grunden för kunskap och för den fria åsiktsbildningen, slår Barrling och Holmberg fast.

Traditionella medier ökar inlärningen. Sociala medier däremot har en negativ effekt på politisk inlärning, visar en stor internationell studie. De senaste decenniernas massmediala revolution har alltså inte bidragit till att "främja den kunskap och inlärning som vi ser som nödvändig för en fungerande demokrati."

Däremot inger de senaste årens utveckling för de traditionella tidningshusen hopp. Den lokala kvalitetspressen har lyckats vända de negativa läsartrenderna. Ett mycket närliggande exempel, Göteborgs-Postens stora satsningar på att anställa journalister och satsa på innehåll, har belönats med stark tillväxt i digitala prenumerationer. För många andra tidningar är utvecklingen likartad.

Demokratin i Sverige har en framtid men det finns utmaningar. Katarina Barrling och Sören Holmberg manar till "upplyst vaksamhet".

Till det kan man lägga en uppmaning till politiken: visa varsamhet! För är det någon den senaste tiden visat så är det att en av demokratins viktigaste tillgångar, medborgarnas förtroende, är skört och lätt att förlora. Trixande, manövrerande, poserande, fulmålning och etikettering av åsiktsmotståndare tjänar inte demokratin.

Och till alla oss som deltar i det offentliga samtalet. Låt det vara just ett samtal. Inte gräl, inte hat, inte medvetna missförstånd och inte misstänkliggöranden.

Det är inte ett värdigt sätt att hylla den, trots allt, friska och starka hundraåringen - Sveriges demokrati.