Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Islam behöver också en Luther

Islamiska staten kan inte besegras enbart militärt, det krävs också en ideologisk kamp om religionen. Teologen Martin Luthers kritik av katolska kyrkan bör inspirera.
Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

Denna vecka är det 500 år sedan en professors hammarslag utlöste en revolution. Oavsett om Martin Luther verkligen spikade upp 95 kritiska teser mot Vatikanen på kyrkporten i Wittenberg eller inte så skulle Europa aldrig mer bli sig likt. Påve Leo X lät bannlysa den för detta munken men han vägrade att tystas. 

Över hela världen firas Lutherjubileet som uppmärksammar att reformationen fyller ett halvt årtusende. Svenska kyrkan, med sex miljoner medlemmar, är en av världens största lutherska kyrkor. Men jubileet är inte bara en angelägenhet för protestanter. Luther hade ryggrad att ifrågasätta kyrkans värdsliga makt. Det är en källa till inspiration när religioner är på politisk frammarsch. 

År 2009 kriminaliserade Irland blasfemiska och kränkande uttalanden om religioner. Två år senare skrev Viktor Orbáns Ungern in att landet är kristet i den ungerska grundlagen. Förra året varnade Frankrikes dåvarande premiärminister Manuel Valls för islamismens växande inflytande i republiken.   

En spridd missuppfattning är att kritik av religion är detsamma som religionshat. Teologen Luther var själv djupt troende. Han ville inte utplåna kristendomen utan kritiserade påvens patent på Gud. Detta perspektiv är högaktuellt när det gäller islam hävdar terrorforskaren Magnus Norell. En av teserna som han driver i sin bok "Kalifatets återkomst – orsaker och konsekvenser" (TRAIL förlag 2015) är att rörelser likt Islamiska staten inte kan besegras enbart militärt, det krävs också en ideologisk kamp om religionen. Och den striden kan inte bara föras av ateister. Bokstavstroende salafister måste angripas med teologiska argument i Mellanöstern, Afrika, delar av Asien och Europa. Demokratiska muslimer är ovärderliga i denna kamp. Det är av globalt säkerhetspolitiskt intresse att dessa troende får uppbackning. 

Luther förtjänar givetvis kritik. Trots påbudet att älska sin nästa hade han inget till övers för judar, muslimer eller handikappade. Luther var en 1500-talsmänniska utrustad med den tidens världsbild. Men hans kritiska tänkande bidrog till att bana väg för upplysningen och det moderna samhället. Att katolska kyrkan tappade politiskt inflytande är, tillsammans med rättsstatens och folkskolans framväxt, avgörande förklaring bakom många av Europas framgångar. Låt oss aldrig glömma det när religioner idag vill påverka lagstiftare.