Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Ingerö: Vård är aldrig gratis

Sjukvård kan betalas på olika sätt men inga länder har gratis sjukvård, skriver ledarsidans krönikör Johan Ingerö.

GP Ledare är oberoende liberal. Fristående gästskribenter representerar ett bredare politiskt spektrum.

”Det finns länder där sjukvård är gratis, och det finns länder där det inte är det.” Så avslutade SVT:s USA-korrespondent Carina Bergfeldt ett inlägg på Twitter i tisdags. Tydligen har Bergfeldt behövt söka vård i USA, och därefter fascinerats av den saltade räkning som damp ner.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Till att börja med: Carina, jag hoppas att allt har gått bra och att du är på bättringsvägen. Men med det sagt, inga länder har gratis sjukvård. I synnerhet inte för personer som varken är invånare eller medborgare. Inte USA, inte Sverige. Inget land alls. Sjukvård kan betalas på olika sätt. Via skatter, som i Sverige och Frankrike, via obligatoriska försäkringar som Schweiz och Nederländerna eller med en mix av skatter och försäkringar som Tyskland. Men betalas måste den.

Alla modeller har sina för- och nackdelar. Skattefinansiering är på många sätt enkelt. Man slipper till exempel en del pappersarbete. Nackdelen är att pengarna även går till oräkneliga andra saker, och att vården måste ransoneras. Vi får inte nödvändigtvis vården när vi behöver den, utan när systemet klarar av att ge oss den. Det är ett av skälen till att Sverige, till skillnad från Nederländerna och Schweiz, har massiva vårdköer.

Vi betalar för vår sjukvård med våra skatter, men även med vår tid. Det är tämligen kostsamt att vara sjukskriven medan man väntar på operation. Dessutom kan det vara väldigt plågsamt. Länder med obligatoriska försäkringar har inga större problem med köer. Däremot kan de ibland ge en del onödig vård. Till exempel är igångsättning av förlossningar betydligt vanligare i USA än i Sverige (även om det för all del ökar här), och det är inte otänkbart att det till viss del beror på försäkringslogiken. Men det behöver, i motsats till vad mytbildningen hävdar, inte vara speciellt dyrt.

I Nederländerna finns basförsäkringar för någon tusenlapp per månad. Dessa kan man sedan komplettera efter eget huvud. Plusmeny med tandvård? Lägg på en hundring. Fysioterapi? Det blir trettio kronor extra. Minderårig? Då är det premiefritt.
Även sammanlagt blir det betydligt mindre än vad en svensk undersköterska betalar i landstingsskatt. Över 99 procent av holländarna är försäkrade. Och som sagt, inga svenska väntetider.

Däremot kan inte en amerikan på tillfälligt besök ansluta sig till Nederländernas system, eller till Sveriges. Amerikanen i fråga fortsätter betala sin sjukförsäkring, och det är den som bekostar eventuell vård som behövs under vistelsen i Europa. Så är det även för svenskar som reser utanför EU. Den subventionerade försäkring som Barack Obama införde i USA täcker naturligtvis inte svenskar. Turister använder istället sina hem- eller reseförsäkringar.

I Carina Bergfeldts fall utgår jag från att hennes arbetsgivare SVT bekostar hennes försäkring så länge hon utför sitt arbete utanför EU. Hon får då indirekt sin vård via licenspengar. Det vill säga från oss övriga. Det vill säga precis som om hon hade bott och arbetat här hemma i Sverige. Det är förstås helt i sin ordning.

Men det är banne mig inte gratis.