Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
Bild från branden i Fågelsjö, Härjedalen, sommaren 2018. Bild: Adam Wrafter/SvD/TT

Karin Pihl: Ingen ska gå back på att ställa upp i ett krisläge

Självklart ska vårdpersonal som studerar men som vill arbeta extra slippa förlora ekonomiskt på det.

Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

Hela den svenska vårdapparaten rustar för att möta ett stort antal patienter som smittats av coronaviruset. Flera sjukhus efterlyser extrapersonal för att möta krisen. Det är många som vill ställa upp. Men alla kan inte.

En sjuksköterska som efter examen väljer att utbilda sig till specialistsjuksköterska – och detta gör varannan sjuksköterska – tar studielån från CSN under utbildningstiden. Under denna tid kan man, precis som under vilken annan utbildning som helst, arbeta extra. Men det finns ett tak för hur mycket man kan jobba utan att studielånet påverkas. Den som tjänar mer än det så kallade fribeloppet, som ligger på drygt 90 000 kronor per kalenderhalvår för en heltidsstuderande, blir återbetalningsskyldig.

Tanken med fribeloppet är att studenten ska ägna sig åt just studier. Den som kan jobba och plugga heltid på samma gång försakar nog sin utbildning. Men i vissa fall måste man kunna göra undantag.

Exempelvis nu. Många sjuksköterskor som läser en specialistutbildning kan tvingas låta bli att arbeta trots att de vill. Detta för att slippa få ekonomin förstörd via ett återbetalningsbrev från CSN.

”Jag får välja om jag ska jobba nu eller i sommar. Det valet är inte så himla svårt, det är klart jag ställer upp nu. Men det innebär samtidigt att det kan bli kris i sommar”, säger sjuksköterskan Jeanette Winberg som just nu utbildar sig till barnmorska, till Expressen. Hon är en av de tusentals personer som just nu går specialistutbildning men vars arbetstid begränsas av reglerna för studielån.

Slopa fribeloppet tillfälligt för alla som arbetar inom vården. Det är kris nu, och sådana här typer av regler ska inte hindra någon som vill och kan jobba så mycket det bara går. Och den som vill ställa upp och jobba ska inte behöva få ett brev med återbetalningskrav från CSN.

Det hela påminner litegrann om de stora bränderna 2018, under de rekordvarma sommarmånaderna. Men precis som i den kris vi nu genomlever ställde människor upp. Brandmän från hela Sverige, ja till och med från andra länder, reste till de drabbade områdena. Sedan på hösten kom det snopna beskedet: Boendet och maten som personalen erbjöds är att betrakta som förmåner, enligt Skatteverket. Räddningspersonalen som lämnat semestern för att jobba dygnet runt med brandsläckning och evakuering skulle förmånsbeskattas för tältboende och konserver.

Skatteverket ska följa lagen. Men det är som hämtat ur en Lasse Åberg-film som driver med svensk byråkrat-mentalitet.

Låt inte samma sak upprepas med de sjuksköterskor som ställer upp i coronakrisen. Slopa taket i fribeloppet för vårdpersonal som vidareutbildar sig men som vill jobba extra. Och när detta är över kan politikerna börja fila på någon form av krisklausul i lagen, som gör det möjligt att kringgå reglerna i nödlägen.