Dokumentärserien Harry och Meghan som visas på Netflix har skapat rabalder i Storbritannien. Den har beskrivits som en krigsförklaring mot den brittiska nationen, Meghan har kallats en modern Yoko Ono och ilskan bland allmänheten är stor. Enligt opinionsmätningar är förtroendet för hertigparet från Sussex nu i botten. Var fjärde britt anser till och med att paret inte ska välkomnas till kung Charles kröningsfest nästa år.
Själva tv-serien är en i detalj regisserad blandning av dokumentär, spelfilm och ensidig partsinlaga. Som story har den allt. Den kan ses som en såpa i lyxmiljö, som en Romeo och Julia-saga över klassgränser, eller som en Hamlet där prinsen inte är ute efter att hämnas sin far, utan sin mor. Prinsessan Diana får nämligen stort utrymme. Prinsen berättar hur han vill skydda sin fru och barn från utsättas på samma sätt som hon.
I dokumentären får också beskyllningar stor plats. Paret menar att media var besatta av Meghans delvis afroamerikanska bakgrund och att hon utsattes för rasistiska kommentarer på nätet. Detta kopplas sedan till brittiska imperiet och till den transatlantiska slavhandeln. Storbritannien utmålas som ett samhälle som inte gjort upp med sin historia.
Sist men inte minst är tv-serien Harrys uppgörelse med hovet och med den egna familjen som föga förvånande beskrivs som stel och konservativ.
Att dokumentären fått så negativt gensvar handlar till del om tajming. I tider av krig, energikris och ekonomisk nedgång kan det upplevas tröttande att lyssna på två unga och superrika människor som beklagar sig mot en fond av engelska slott, safariresor och den egna lantegendomen i Kalifornien.
Vidare känns beskrivningen av Storbritannien som ett rasistiskt samhälle förutsägbar och lite väl svepande. Innan hertigparet valde att hoppa av och lämna landet hade Meghan mycket höga förtroendesiffror och verkade vara älskad av britter oavsett hudfärg.
Drottningens bortgång kan också ha gjort allmänheten mer känslig för kritik mot kungahuset. Elisabeth hyllas för sin pliktkänsla mot arvet. Precis vad Harry inte lever upp till. En scen där Harry lite vilset tittar på när Meghan hånar ritualerna kring drottningen har skapat särskilt många arga kommentarer.
Men sedan kommer det enkla faktum att Harry och Meghans story inte hänger ihop. De säger att de vill leva ett mer tillbakadraget liv. Men vad gör hertigparet just nu om inte bygger upp ett massmedialt intresse? Om de verkligen hade velat bli mer privata hade de kunnat stiga av och leva i stillhet, eller bara fortsatt vara yngste prinsen och hans hustru. Allt hade vållat mindre uppmärksamhet än ett generalangrepp på brittiska kungafamiljen.
Nu blir hertigparet medialt som ett slags andra kungafamilj fast med bas i Kalifornien. Det massmediala intresset är större än på länge. Dessutom verkar sökandet efter offentligheten inte ta slut. Vid nyår kommer en tv-serie där paret ska presentera olika progressiva ledare i världen, bland annat svenska Greta Thunberg. Vad hertigparet får för den insatsen vet vi inte. För Netflix-serien ska de ha fått svindlande en miljard svenska kronor. Vad britterna insett är att Harry slår mynt av sin börd. Han har aldrig avsagt sig sina privilegier utan bara sina plikter.
