Ju tidigare man börjar lära sig ett språk, desto bättre. För små barn, som har ett annat modersmål än svenska, kan förskolan vara helt avgörande för att de ska få möjlighet att lära sig det svenska språket. För vissa barn, särskilt i utsatta områden, är förskolan faktiskt både den första och alltför ofta den enda plats där de kommer i kontakt med majoritetssamhällets gemensamma språk.
Att barnen går i förskola är dessvärre inte en garanti för att de lär sig svenska. Det finns faktiskt förskolor i Sverige där det svenska språket försvinner. För två år sedan varnade forskare för utvecklingen. De hade besökt förskolor och upptäckt att det på flera håll talades så lite svenska att barn med andra modersmål inte fick någon chans att lära sig språket ordentligt.
Här har vi ett problem som inte har uppmärksammats tillräckligt. Om inte ens barnen får lära sig svenska i förskolan, är det kanske inte så konstigt att många av dem senare misslyckas i grundskolan?
Enligt forskarna orsakades problemet av att antalet barn med svenska som modersmål hade minskat drastiskt på vissa förskolor. Samtidigt blev andra språk mer dominerande. På en sådan förskola i Norrköping hade de barn som hade svenska som modersmål rent av börjat prata arabiska.
Förskollärare kände sig i sin tur osäkra på hur de kan få barnen att prata svenska i stället för att endast använda sitt modersmål. Läroplanen säger ju att barnen har rätt att utveckla sitt modersmål. Att behärska sitt modersmål är självfallet bra, men jag kan tycka att svenskan borde ha en mer utpräglad särställning i förskolan. Som Tünde Puskás, en av forskarna, retoriskt frågade sig: ”Varför skulle det vara fult att tala om att svenskan är viktig för att klara sig i samhället?”.
Vän av ordning kan nu fråga sig hur detta kan vara tillåtet. Finns det verkligen inga krav på att barnen ska lära sig svenska i förskolan? Jo, självklart. Förskolan har i uppdrag att lägga stor vikt vid att stimulera barnens språkutveckling i svenska. De ska få möjlighet att utveckla sina färdigheter i det svenska språket genom högläsning, samtal och lek.
För att lyckas med det är det dock helt avgörande att pedagogerna behärskar det svenska språket väl. Det må låta som en självklarhet. Men Sveriges kommuner och regioner (SKR) har påtalat att en hög andel av personalen på förskolor i utsatta områden har bristande kunskaper i svenska. I Malmö har förskoleförvaltningen listat ”medarbetarnas varierande språkkunskaper” som en så kallad ”utmaning”.
Att inte vidta de åtgärder som krävs för att vända utvecklingen vore inget annat än ett enda stort svek från samhällets sida. Många är visserligen överens om att vi måste få bukt med arbetslöshet, kriminalitet och de alltför låga skolresultaten i våra utsatta områden. Men för att lyckas med det måste förskolans uppdrag uppvärderas.
Det kan aldrig vara okej att anställa pedagoger som inte förstår svenska, bara för att förskolan ligger i ett utsatt område. Barnen i sådana områden förtjänar en förskola med hög kvalitet, där de får möjlighet att utveckla sina färdigheter i det svenska språket, lika mycket som barnen i välbärgade områden.
