Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Aleksandra Boscanin: Hyrläkare kan vara kostnadseffektiva

Skillnaden i timkostnad för en inhyrd läkare och en direktanställd läkare är mindre än vad debatten ger sken av.

Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

Landstingen måste hjälpa till att "bryta ryggraden" på hyrbranschen. Det sade socialminister Annika Strandhäll (S) nyligen i samband med en granskning som visade att landstingens kostnader för inhyrd personal fortsätter att öka (SVT 26/9).

Det är ett häpnadsväckande uttalande som utgår ifrån att hyrbranschen enbart skulle vara en belastning för svensk sjukvård, när det snarare är tvärtom. Utan den skulle svensk sjukvård bli än mer belastad. I stället för att attackera branschen hade det varit rimligt att skärskåda kostnaderna.

Analysföretaget Kreicbergs Utredning & Opinion har på uppdrag av bransch- och arbetsgivarorganisationen Bemanningsföretagen tagit fram en rapport om kostnader för inhyrda medarbetare i vården. I rapporten visar man att timkostnaden för en inhyrd läkare inte behöver vara särskilt mycket högre än för en direktanställd läkare. Dock ser det ut så vid en första anblick; år 2015 var den genomsnittliga timlönen för en direktanställd läkare 446 kr medan de avtalade timpriserna för inhyrda läkare låg mellan 900 och 1200 kronor.

Utöver detta måste landstingen betala sociala avgifter för direktanställda läkare. Vidare får direktanställda betalt även vid vissa typer av frånvaro som semester och sjukdom. Tar man med detta i beaktande hamnar den genomsnittliga timkostnaden får en direktanställd läkare på 806 kronor. Därutöver tillkommer rekryterings- och utbildningskostnader för direktanställd personal, vilket gör att den faktiska prisskillnaden krymper ytterligare.

Timkostnaden är dock inte det enda som avgör huruvida det är kostnadseffektivt med hyrpersonal eller ej, hur många patienter en läkare hinner ta emot spelar också in i detta. Enligt siffror från OECD från år 2015 tog en genomsnittlig läkare i Sverige emot 724 patientbesök per år (vilket var lägst av alla undersökta länder). Räknar man bort lördagar, söndagar och helgdagar motsvarar det ungefär tre patientbesök per arbetsdag.

Om en hyrläkare anlitas under dagar då de tar emot minst fyra patienter blir landstingets kostnad per läkarbesök därmed lägre än för en direktanställd läkare och man kompenserar för det högre timpriset. Det kan alltså vara kostnadseffektivt att hyra in personal om man gör det under perioder med hög belastning, vilket landstingen också tenderar att göra. Enligt Bemanningsföretagens siffror från år 2014 tar en inhyrd läkare i genomsnitt emot 12 patienter per arbetsdag, vilket är tre gånger mer än vad som krävs för att vara kostnadseffektivt.

Siffrorna från OECD har förvisso ifrågasatts (vilket även tas upp i rapporten) och det är möjligt att direktanställda läkare hinner med fler läkarbesök än vad som återspeglas i statistiken. Men faktum kvarstår: Landstingen hyr in personal när belastningen är som högst, vilket talar för att det i slutändan kan bli kostnadseffektivt. Dessutom finns en alternativ kostnad av att inte hyra in personal när den egna inte räcker till. Kostnaden för människoliv kan dock inte räknas i kronor och ören.