Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Kajsa Dovstad: Hyckleri att erkänna Palestina men inte Taiwan

Det är dubbelmoral att säga sig stå upp för demokratiska ideal och samtidigt ducka för Kinas anspråk på Taiwan.

GP Ledare är oberoende liberal. Fristående gästkolumnister representerar ett bredare politiskt spektrum.

När järnridån föll i Europa gick miljontals människor från att leva under förtryck till att bli medborgare i demokratier. Ungefär samtidigt, fast på andra sidan jorden och genom en lite annorlunda process, förändrades tillvaron för tjugo miljoner taiwaneser på ett liknande sätt. Taiwan transformerades från en militärdiktatur till en liberal demokrati.

Medan svenska politiker vanligen är snabba att fördöma minsta hot mot demokratin i Östeuropa är tystnaden om Taiwan talande. I takt med Kinas växande ekonomi och supermaktsambitioner har det militära hotet ökat. I början av oktober genomfördes en kinesisk maktdemonstration när över 50 stridsflygplan flög in i Taiwans luftförsvarzon.

Relationen mellan Taiwan och Kina har visserligen alltid varit komplicerad. Men medan Taiwan blivit en självständigt demokrati ser dock Kina fortfarande önationen som en del av Folkrepubliken som bara inte införlivats än.

I praktiken uppfyller Taiwan folkrättens tre kriterier för att vara en eget stat: Det finns ett folk, ett territorium och en statsapparat som kan kontrollera territoriet. Ändå är det bara ett fåtal länder som erkänner Taiwan. Skälet är lika sorgligt som enkelt: Det skulle kosta att sätta emot Kina.

Norge är ett bra exempel på hur illa det kan gå. År 2010 tilldelades den fängslade kinesiska demokrati- och människorättskämpen Liu Xiaobo Nobels fredspris av den norska Nobelkomittén, vilket ledde till att Kina bröt de diplomatiska relationerna med Norge under sex år.

Svenska politikers tassande kring Taiwan-frågan är därmed förståeligt, om än inte försvarligt. Särskilt iögonfallande är Socialdemokraternas dubbelmoral. Under Margot Wallströms tid som utrikesminister erkände Sverige Palestina, trots att det inte finns någon statsapparat som har kontroll över hela territoriet på Västbanken och Gazaremsan. Kontrasten mellan Palestina och Taiwan är övertydlig: Det ena är en "failed state" där terrorister förtrycker både lokalbefolkning och omgivning, medan det andra är en stabil demokrati som bara strävar efter självständighet.

Socialdemokraterna valde att äventyra Sveriges internationella anseende genom att erkänna Palestina. Utåt ville Wallström få det att framstå som att hon gick i Olof Palmes fotspår genom att stå upp för de svaga, men hyckleriet ger snarare intrycket att Palme-doktrinen bara gäller när den starka är en fri marknadsekonomisk demokrati och inte en förtryckande kommunistisk diktatur.

Så länge Taiwan är världsledande på halvledare kommer kostnaden för en regelrätt invasion vara mycket stor för Kina. Både EU och USA strävar dock efter egenförsörjning av den lilla viktiga komponenten. På sätt och vis är Taiwan det Kina världen aldrig fick, det hankinesiskt dominerade landet där ekonomisk utveckling faktiskt ledde till demokrati. Det blir ingen lätt uppgift, men om politiker i andra demokratier menar allvar med att deras frihetsideal är allomfattande måste stödet till Taiwan bli starkare, och också baseras på ideologiska grunder.