Beteendegenetiker har länge använt sig av tvillingar för att studera hur variationen i mänskliga egenskaper kan förklaras av gener respektive miljöfaktorer. Den klassiska tvillingmodellen antar att enäggstvillingar är genetiskt identiska medan tvåäggstvillingar delar i genomsnitt hälften av sina segregerande gener och att tvillingparen delar sin uppväxtmiljö. Om man mäter en viss egenskap hos tvillingarna kan man beräkna hur pass mycket av de individuella skillnaderna i egenskapen som kan tillskrivas ärftliga faktorer respektive delade och unika miljöfaktorer.
Delade miljöfaktorer avser samtliga icke-genetiska faktorer som delas inom en familj och som bidrar till att syskonen blir mer lika varandra beträffande den studerade egenskapen. En kombination och hem- och skolmiljön, skulle man kunna förenklat säga. Unika miljöfaktorer avser istället samtliga faktorer som skiljer tvillingarna åt ifrån varandra men som är betydande för den studerade egenskapen. Det kan exempelvis handla om att den ena tvillingen hamnar i en olycka eller skaffar sig andra kamrater. Det ingår även slumpfaktorer i den här kategorin. Vår omvärld förklaras, turligt nog, inte av summan av våra gener och miljöexponeringar utan slumpen spelar även en betydande roll.
I Storbritannien har professor Robert Plomins forskargrupp vid King’s College London följt ett nationellt representativt urval av cirka 13 000 tvillingar genom livet. När forskarna studerade deltagarnas prestationer i ett antal specifika grundskoleämnen upptäckte de att 54-65% av prestationsskillnaderna kunde tillskrivas ärftliga faktorer medan 14-21% tillskrevs delade miljöinfluenser och den resterande andelen tillskrevs unika miljöfaktorer (Rimfeld m.fl., 2015). I en tidigare studie hade forskarlaget funnit att den höga ärftlighetsgraden för grundskolans slutbetyg förklarades till hälften av deltagarnas intelligensnivå och ytterligare 25% av deras personlighetsdrag och beteendeproblem (Krapohl m.fl., 2014).
Tvillingstudier har bidragit med fler relevanta fynd för samhällsvetenskaperna. Exempelvis har en studie visat att familje- och skolmiljöfaktorer tenderar att vara betydande för vilka elever som väljer att läsa vidare till universitetsförberedande kurser men att sådana influenser sällan påverkar vilka specifika ämnen som eleverna väljer att läsa (Rimfeld m.fl., 2016). På liknande sätt har en annan av forskargruppens studier visat att ungdomar tycks påverkas av sin familje- och skolmiljö till att söka sig vidare till universitetsnivå men att samma influenser inte påverkar hur väl de presterar under sin utbildning (Smith-Woolley m.fl., 2018).
Detta visar att faktorer som brukar betraktas vara renodlade miljöfaktorer, såsom utbildning, inte riktigt förefaller att vara det.
Genom att kontrollera för genetiken kan forskare isolera de relevanta miljöeffekterna. Givet sambanden mellan utbildningsnivå och senare livsutfall bör fler samhällsvetare visa ett större intresse för genetikens betydelse.
