Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Hej

Peter Hjörne: Hjörne: Journalistik och demokrati

Krönika: Samtidigt som det varit en tung vecka har den också varit hoppingivande!

Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

En tung vecka är över. Stampen är nu under rekonstruktion. Själva ordet beskriver vad det handlar om – att återskapa, återställa eller återuppbygga något. Det är det vi nu håller på med. Lagen om företagsrekonstruktion anvisar en väg för att rädda det som i grunden är sunt. Staten inser värdet av det. Stampens tidningar och sajter, tryckerier, distribution och andra verksamheter är sunda, utvecklas väl och de levererar vinst, trots branschens strukturomvandling och uppenbara utmaningar. Vi får mycket beröm för redaktionella förbättringar och för nya sajter och satsningar. Vi är bland dem som i dag växer snabbast digitalt och våra sajter slår hela tiden nya trafik- och säljrekord. I det så kallade KIA-indexet har Stampen seglat upp som Sverigefyra med fyra miljoner unika besökare per vecka och 26 miljoner sidvisningar.

Våra olika tidningar har alla ökat antalet sidvisningar i mobilen 2015 - mest Hallandsposten med hela 102 procent. 1,1 miljoner västsvenskar tar dagligen del av trovärdig journalistik från våra tidningstitlar. GP är den storstadstidning som när absolut flest läsare på sin hemmaplan. 35 procent av alla i Göteborgsregionen läser GP:s papperstidning varje dag. Allt detta och mer därtill åstadkommes av 3000 medarbetare. Det är vad som står på spel och som gör att vi är beredda att göra allt som står i vår makt för att lyckas!


Samtidigt som det varit en tung vecka har den också varit hoppingivande! Vi har fått enormt mycket stöd och uppmuntran från läsare och annonsörer - människor och företag som sagt att vi är viktiga och uppskattade, som vill oss väl! Vi känner stor stolthet och djup tacksamhet för det stödet.

Några exempel:
En äldre dam ringde oss och sa att hon varit så orolig på natten att hon inte kunnat sova: "Och jag kommer lägga mig ner och dö ifall inte GP kommer som den ska framöver", sa hon.

En tidigare annonsör som haft en offert liggande under en tid sa helt sonika: "Vi tycker ju om GP, så vi säger okey till förslaget och kör på."

En person ringde och tecknade tre prenumerationer på GP för att ge bort.
Jag vet att våra andra tidningar också mött stor sympati och starkt stöd. Kämpaglöden internt är inte att ta miste på.


På tisdagsmorgonen, dagen efter rekonstruktionsbeskedet, fann jag ett mejl med bland annat följande innehåll: "Nu kämpar vi tillsammans. Känn kärleken och kraften som kommer utifrån nu. Känn stödet. Och de som raljerar och hånar får väl göra det. De vet ingenting, vill ingenting. Vi däremot vill göra GP tillsammans. Och just det gör ingen annan bättre. Idag skickar vi en grymt bra bilaga om Håkan Hellström till tryckeriet. Idag ska vi göra bra sidor och bra digital journalistik. Nu kör vi."

Stödet från dem som betyder mest - läsare, annonsörer, leverantörer och medarbetare har alltså varit stort och uppmuntrande. Men kritiken mot oss fick också ny näring av rekonstruktionsbeskedet.


Mest kritiserad är, som vanligt, Centertidningsaffären från 2005. Gång efter annan har jag hävdat att vi inte var ensamma om analysen att tidningar behövde samarbeta i större grupperingar för att skapa besparingar. Men branschen tycks ha drabbats av kollektiv minnesförlust. 

Så här var det: Många av de medieföretag som nu uttalar sig om vårt misstag var med och bjöd i samma affär. Affären omgavs av sekretess men i den lilla svenska mediedammen finns inga hemligheter. Bonnier, Schibsted, Gota, Orkla, Norrköpings Tidningar med flera i diverse konstellationer fanns med och bjöd, det vet de själva och det vet vi. Vi tog hem affären med knapp marginal men till ett pris som i efterhand visade sig vara för högt.


Det vore rimligt om de som nu kritiserar oss från sina positioner på tidningar som ingår i de andra budgivande koncernerna, fällde undan backspegeln, tonade ner kritiken och erkände att det är en sak att fatta beslut när det gäller och en annan att göra det i efterhand. 

Ett genomgående tema i de senaste årens bevakning av Stampen och av mig är att vi skall ha varit slösaktiga och ägnat oss åt utdelningsfester. 

Så här är det:

Utdelningar: Under den senaste tioårsperioden delade vi ut nio procent av de tillförda medlen och 31 procent av nettovinsten. Under perioden delade börsbolagen ut mellan 30 och 50 procent. Schibsted och Bonniers delade under samma period ut mer procentuellt.


Och vi har inte lämnat några utdelningar för åren 2013, 2014 och kommer inte lämna utdelning för 2015. 

Jan Scherman, som det senaste decenniet tjänat två herrar, Bonniers och Schibsted, upprörde sig i en krönika över den tidigare ledningen och mig. Enligt Scherman ägnar vi oss åt undanflykter när vi säger att det var den stora nedgången i annonsmarknaden under några år (vi tappade nära en miljard i intäkter) som knäckte Stampens förmåga att betala räntor och amorteringar i den avtalade takten. Att digitaliseringen och strukturomvandlingen pågick var vi alla överens om, det var ett av skälen till våra affärer. Men att den skulle accelerera så kraftigt tror jag inte ens backspegelsoraklet Scherman såg. 


Scherman tycks också mena att det skulle vara felaktigt att Stampens anställda kommer i åtnjutande av den statliga lönegarantin. Det är ett resonemang som förefaller märkligt i en bransch som sedan över 40 år är kraftigt subventionerad. Exempelvis har Svenska Dagbladet mottagit totalt cirka 2 miljarder kronor från "skattebetalarna" sedan det statliga presstödet infördes. Stampens tidningar uppbär däremot inget presstöd.
Stampen är inte ensamt om att ha gjort dyra förvärv som i efterhand visat sig vara mindre lyckosamma. Till exempel förvärvade Bonniers ett antal tidskrifter i USA för en miljard. Flera av dessa fick säljas mycket billigt sedan den amerikanska tidskriftsbranschen kollapsat.  

Jan Schermans och TV4:s köp av C-More med Canal Plus för 3 miljarder är ett annat exempel. C-more blev ett problembarn. Förlusten för företaget 2014 blev nära 500 miljoner. Det i sin tur tvang Bonniers att avyttra SF Bio för att klara finansiella åtaganden. Internationellt finns rader av exempel på lånefinansierad expansion som skapat stora problem för bolag och ägare.


Avsikten med dessa exempel är inte att förringa egna misstag eller skvätta skit på andra utan bara att konstatera att andra medieföretag gjort affärer som i efterhand visat sig bli kostsamma.

Att Stampen skulle nagelfaras i media i samband med tillkännagivandet av rekonstruktionen är givetvis helt i sin ordning och kom inte som en överraskning. Men, kanske naivt, hade jag hoppats att våra problem också skulle leda en allvarlig och fördjupad diskussion om mediernas och tidningarnas roll i, och betydelse för hela samhället, för det offentliga samtalet och därmed för demokratin. Emellertid understryker våra problem och branschens omvandling betydelsen av den medieutredning, som kulturministern tillsatt och som leds av Anette Novak.


Kulturminister Alice Bah Kunke, som jag ringde upp innan vi gick ut med rekonstruktionen, betonade också i ett uttalande allvaret i situationen: "Jag är väldigt bekymrad över mediernas möjligheter och förutsättningar i stort. Det som sker nu och förhoppningsvis får en god fortsättning för Stampen är en del i en omfattande situation. Till syvende och sist handlar det om vår demokrati, om journalistik som granskar makten och som förklarar och fördjupar skeenden lokalt och nationellt. För mig och regeringen är det här mycket allvarligt."

Kulturministern inser att det är detta som står på spel - inte bara för oss utan för journalistiken som helhet. I omsorgen om, inte minst, den lokala kvalitetsjournalistiken och i insikten om att god granskande journalistik är viktig för demokratin, förenas våra intressen!