Demokraterna ångar på i den göteborgska opinionen. Västlänken ångar på mot opinionen. Och Göteborgs ekonomi ångar bara på. Så skulle man lite slarvigt kunna sammanfatta läget efter den gångna veckan.
GP:s lokala Sifomätning, som publicerades härom dagen, måste vara ljuv musik för Martin Wannholts Demokraterna. Den är dock inte lika överraskande som GP:s första undersökning, för fyra veckor sedan då Demokraternas opinionsframgång slog ned som en bomb, sannolikt också bland dem själva.
Nu förstärks bilden av Demokraterna som ett parti på frammarsch även om ökningen på 1,8 procentenheter inte är statistiskt säkerställd. Socialdemokraterna ligger kvar på sin rekordlåga nivå, på decimalen samma som Demokraterna - 15,7 procent. Bland övriga partier går det lite upp och ner mellan de två undersökningarna.
Moderaterna är fortsatt största parti och andelen som inte uppger parti når nästan 20 procent. Hur strömmarna från gruppen osäkra går framöver kan påtagligt förändra styrkeförhållandena!
Några, givetvis inte helt säkra, slutsatser kan man dra:
* Demokraterna är på väg att etablera sig som en stark politisk kraft. "Det var inte en dagslända", som GP:s valexpert, professorn i statskunskap Jonas Hinnfors, uttryckte det.
* Göteborg ser ut att ha fått tre ungefär lika starka konstellationer: Alliansen, de rödgrönarosa och de etablissemangs- och Västlänkenkritiska (Demokraterna, Vägvälet och SD).
* Det finns inga självklara eller enkla svar på frågan om hur Göteborg skall styras efter valet. I det avseendet är staden och riket lika.
Det är lätt att se att frågan om Västlänken har förändrat den politiska kartan. Två partier, Demokraterna och Vägvalet, har ju faktiskt kommit till på grund av det jättelika infrastrukturprojektet. Vägvalet har motståndet mot Västlänken som enda fråga. För Demokraterna, var Västlänken förvisso den utlösande faktorn för partibildningen, men partiet vill inte se sig som ett enfrågeparti. Det arbetar hårt för att positionera sig i andra frågor, till exempel om brister och slöseri i styrningen av Göteborg. Det rimmar med största sannolikt väl med många sympatisörers syn på det politiska etablissemangets tillkortakommande. Ilskan är stor! Misstroendet är stort. Och det har sannolikt inte minskat efter Mark- och miljööverdomstolens beslut om att Västlänken kan börja byggas direkt. Nu!
Det är den ilskan och det misstroendet som förändrat opinionsläget och det politiska landskapet i Göteborg och som förändrat förutsättningarna för den politiska styrningen av Göteborg efter valet den 9 september. Nära 30 procent av de tillfrågade i GP-Sifon sympatiserar med icke-traditionella, antietablissemangspartier. Det är en mycket kraftig markering av missnöje.
Västlänken har kommit att bli både sakfråga och symbol - sakfråga för att motståndarna inte anser att järnvägstunneln tillför nytta för göteborgarna utan tvärtom skadar staden och dess miljö! Symbol för vad man anser vara bristande respekt för folkviljan och för vanstyre, korruption och slöseri.
Den senaste GP-Sifon avlutades samtidigt som Mark- och miljööverdomstolen meddelade sitt beslut om Västlänkenbygget. Nästa lokala opinionsundersökning, som GP kommer att publicera om ytterligare fyra veckor, kommer i sin helhet genomföras sedan Västlänken fått klartecken. Kommer luften att gå ur "nej-till-Västlänken-partiernas" starka position i opinionen eller kommer ilskan över hanteringen av tunnelprojektet kombinerat med den allmänna misstron ha fortsatt politisk kraft?
Det är inte längre en särdeles djärv gissning att ilskan, missnöjet och misstroendet bär ända in i valdagens målkakel och att vi får se en ny politisk spelplan i Göteborg under den kommande mandatperioden.
Det kommer emellertid inte att förändra Västlänkens framtid. Precis som Anders Högström och Gert Gelotte skrev på fredagens GP Debatt så "kan inte Västlänken stoppas". Västlänken är en del av Västsvenska paketet som förhandlades fram med bland andra staten och regionen och beslutades av riksdag och regering 2010. Det finns inte fog för påståendet att avtalet går att riva upp och omförhandla. Och lika viktigt: trots Demokraternas enorma opinionsframgångar hittills kommer det inte att finnas en majoritet i kommunen för att försöka stoppa projektet. Att "nej-till-Västlänken-partierna" skulle gå från knappa 30 till över 50 procent i valet förefaller helt orealistiskt!
Konkurrens är bra! Det tvingar etablerade spelare att tänka annorlunda och nytt. Demokraterna revitaliserar onekligen Göteborgspolitiken. Samarbete och kompromisser är också bra, till och med nödvändiga. Kan Wannholts Demokraterna och Alliansen samarbeta och hitta kompromisser i centrala frågor så händer åtminstone två bra ting. Dels kan Göteborg få det viktiga maktskifte som staden behöver. Dels kan en sådan "regeringskonstellation" få ny energi och nya idéer genom den nya "lekkamraten".
Jag har en god vän som när vi fikade nyligen sa: "allt är åt helsicke i stan". Vid nästa fika hade han dock ändrat sig och skjutit eländet på framtiden: "allt kommer att gå åt helsicke i stan". Hans förhållningssätt är inte alldeles ovanligt.
Jag håller inte med min vän. Mycket i Göteborg är oerhört bra. Ingen stad i Sverige går så starkt ekonomiskt som Göteborg och vi har en enorm potential om vi koncentrerar oss på att undanröja hindren för fortsatt framgång - verkliga hinder som verkligen kan undanröjas. Och jag envetnas med att tro att det finns många politiker av olika kulör som är både kunniga, idealistiska och hårt arbetande. Ett maktskifte och nya kombinationer har alla chanser att se till att "allt inte kommer att gå åt helsicke i stan".
