Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Peter Hjörne: Hjörne: Att ta ansvar kostar!

Framväxten av nätjättar som Google, Youtube, Instagram och Facebook har gett miljarder människor möjligheter att söka information, kommunicera och uttrycka åsikter på ett fantastiskt sätt. Men baksidan har varit en hätsk polarisering. Rykten, lögner och hat har spridits och faktakontroller uteblivit.
Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

1997 fanns inte Google.  Året efter grundade kompisarna och studenterna vid Stanforduniversitetet Larry Page och Sergey Brin vad som snabbt skulle bli ett av världens mest kända och framgångsrika företag. 2006 förvärvade Google Youtube för den då svindlande summan 12,5 miljarder kronor. Nu är Googles moderbolag Alphabet värt 800 miljarder dollar. Omsättningen 2017 var 111 miljarder dollar och vinsten 12,7 miljarder dollar, alltså över 100 miljarder kronor. Google har 75 000 anställda och en global marknadsandel för sökmotorer på 87 procent.

Googles informella devis är "Don´t be evil". Huruvida företaget är ont eller inte har diskuterats. Under en tid censurerades Googlesökningar i Kina, tills företaget valde att dra sig ur den kinesiska marknaden. I USA bojkottade en stor mängd annonsörer företaget förra året, sedan deras reklam kopplats ihop med rasistiska klipp på Youtube. 

I Sverige har kritik riktats mot Google för att man slussar sina intäkter via Irland och på så sätt får mycket låg skatt här, trots att man förra året sålde annonser för uppskattningsvis mellan 7,5 och 9 miljarder kronor. Det innebär att Google ensamt tar hand om var fjärde annonskrona som spenderas i Sverige.

De senaste veckorna har Google och Youtube varit i rejält blåsväder i Sverige. Dagens Nyheter och Expressen har avslöjat att Google visat en antisemitisk lista över judiska personer i Sverige (däribland jag själv) högt upp i sitt sökindex och att företaget sålt annonsörer i anslutning till listan. Granskningen har också visat att rasistisk hets och nazistpropaganda sprids via Youtube.

Trots många krav från personer med namn och bild på den antisemitiska listan tog Google inte bort den. Googles chef i Sverige Anna Wikland besvarade kritiken med att säga att situationen var komplex och många tittade på frågan. 

Efter sju sorger och åtta bedrövelser, ett massivt tryck i massmedia, krav från annonsörer och kritik från publicistorganisationen Utgivarna, Svenska Journalistförbundet och Tidningsutgivarna föll Google till föga och tog bort listan. 

Det finns de som hävdar att de globala plattformarna, som till exempel Google, inte har något ansvar för innehållet, att de egentligen är att likna vid Postnord, som ju inte tar ansvar för innehållet i de brev man distribuerar. Den jämförelsen haltar eftersom Google och andra nätjättar förbehåller sig rätten att bestämma vad som sprids och i vilken ordning.

Det är viktigt att poängtera att "en fri och öppen webb" värnas. Men det står inte i kontrast till ett ansvarsfullt förhållningssätt. Så vad är rimligt att begära av Google och Youtube?

Framför allt att de följer sina egna regler om att inte sprida hot och hat, att de reagerar snabbt när lagbrott och överträdelser påtalas och att Google i Sverige följer svensk lag.

Med en omsättning på bortåt 9 miljarder och färre än 200 medarbetare i Sverige så torde det finnas utrymme för ett avsevärt mycket bättre och snabbare renhållningsarbete.

Om inte etiska argument är tillräckligt övertygande så borde ekonomiska argument vara det. Det är nämligen svårt att tro att annonsörer som månar om sitt anseende vill uppträda i en "miljö" av hat, hot och lögner. Så Googles kunder kan göra skillnad.

Sverige har världens äldsta tryckfrihetslagstiftning, vi har frivilliga etiska spelregler för press, radio och tv och vi har ett system med ansvariga utgivare som är unikt. Dessa system finns till för att värna tryck- och yttrandefriheten men också för att skydda enskilda mot oförskyllt lidande genom publicitet. De traditionella kvalitetsmedierna strävar efter att leva efter pressetiska reglerna och arbetar hårt med fakta- och kvalitetskontroll. Det vi publicerar skall vara korrekt och relevant och vi skiljer på åsikter och nyheter. Detta har skapat förtroende, vilket varit den svenska morgonpressens "hårdvaluta".

De senaste decennierna har medierna, liksom mycket annat, genomgått enorma förändringar. Internet, sociala medier och digitaliseringen har utmanat de traditionella medierna som fått se dramatiska tapp i annonsintäkter och sjunkande upplagor. 

Framväxten av nätjättar som Google, Youtube, Instagram och Facebook har gett miljarder människor möjligheter att söka information, kommunicera och uttrycka åsikter på ett fantastiskt sätt. Men baksidan har varit en hätsk polarisering. Rykten, lögner och hat har spridits, faktakontroller uteblivit.

Detta har så småningom kommit att bli en möjlighet för mediehusen. Ju fler osanningar, fabrikationer, lögner och påhopp som spridits i sociala medier desto större har behovet blivit av sann, allsidig och god journalistik. 

Ju hätskare Donald Trump attackerade de amerikanska medierna, ju fler lögner han spred desto fler prenumeranter fick tidningar som New York Times och Washington Post. På det viset kom presidenten att ofrivilligt bli en av journalistikens bästa vänner!

För många traditionella mediehus har digitala, betalda prenumerationer ökat kraftigt de senaste åren. Samtidigt har pappersupplagorna stabiliserats. På GP och de andra tidningarna i Stampen Media har vi satsat stort på förbättrat innehåll - på lokal kvalitetsjournalistik - vilket också gett resultat. För första gången på många år ökar antalet betalande läsare. Och det är nödvändigt för kvalitet, kontroll och innehållsansvar kostar!