För två veckor sedan var jag och handlade med min 14-åriga dotter på Avenyn. När vi kom ut ur butiken stod ett gäng nazister ur NMR - Nordiska Motståndsrörelsen - och delade ut flygblad. De stod där bredbenta, svartklädda, i formering med fanor. De försökte se hårda, militära och farliga ut.
Om man inte visste bättre skulle man bara tycka att de var löjliga! Säkerhetspolisen anser att NMR är den nazistgrupp som utgör det största hotet mot Sveriges inre säkerhet. De är våldsbenägna, många av medlemmarna är dömda för grova våldsbrott.
NMR är antidemokratiskt, revolutionärt, rasistiskt, förintelseförnekande och antisemitiskt.Denna lördag befann sig NMR inte bara på Avenyn utan på flera ställen i vår stad - Korsgatan, Järntorget, Kungsgatan och Kungsportsplatsen.De bevakades av polisen och ett femtontal av nazisterna omhändertogs för störande av den allmänna ordningen, polisen anmälde dem för brott mot ordningslagen.
På bokmässelördagen i september förra året hemsöktes Göteborg av samma organisations anhängare. De hade sökt och fått tillstånd att demonstrera och marschera nära synagogan på den stora judiska högtiden Jom Kippur.Nu blev det inte så. Marschvägen ändrades. Icke desto mindre kände judar i Göteborg stort obehag och nazisterna skrämde bort många besökare från Bokmässan och Göteborg.
I december 2017, i samband med en annan judisk högtid, Chanuka, attackerades det judiska församlingshemmet med brandbomber. Två personer som nyligen anlänt till Sverige från Mellanöstern anhölls. I Malmö kastades brandbomber mot kapellet på judiska begravningsplatsen och palestinademonstranter skanderade att "vi skall skjuta judarna".
Det har gått så långt att många judar i Göteborg är rädda att visa sin judiska identitet. På nätet kan man hitta ett register som heter "judarisverige" och som uppdaterades så sent som den 15 december av signaturen kruppstahl. Rubrikerna "Judarna och deras makt" och "Det utvalda folket i Sverige" känns alltför väl igen från 30- och 40-talen.
Listan är uppdelad i Media, Finans och Övriga. Under rubriken Bonnierhotet återfinns en rad medlemmar av familjen Bonnier.Själv omnämns jag under mediarubriken som Juden Peter Hjörne och man berättar bland annat att jag är huvudägare i Stampen och att jag "samarbetar med Förenade Israelinsamlingen" och "har visat Schindlers List för tusentals svenska elever" - något som jag i och för sig bara är stolt över.
Under 40-talet fanns det två stora register över judar i Sverige och minst ett i Göteborg. Det är inte svårt att förstå vad de listorna skulle användas till i händelse av en tysk ockupation. Men vad den sentida varianten tjänar för syfte inte lika självklart.
Det finns således en mängd olika uttryck för det uråldriga, avskyvärda och växande judehatet i Sverige - från högerextremt håll och invandrat från Mellanöstern, där antisemitismen är en del av den politiska ideologin och propagandan i många länder.
I fredags hölls ånyo "Samling för demokrati och mänskliga rättigheter, mot nazism och politiskt våld" i Universitetets aula. Arrangörer är Länsstyrelsen, Göteborgs stad, Göteborgs Universitet och Judiska församlingen i Göteborg.
Samlingen hölls första gången i Göteborg den 27 januari 2000. Redan året innan gjorde Sverige den 27 januari till officiell minnesdag för Förintelsens offer och 2005 följde FN efter och deklarerade dagen som internationell minnesdag. Datumet valdes därför att dödslägret Auschwitz befriades denna dag 1945.
Tanken med dagen är att hedra minnet av Förintelsens mer än 6 miljoner mördade, de flesta judar, och att påminna om nödvändigheten att aldrig någonsin glömma. Det behovet har ökat när antisemitism, rasism, intolerans, hat, hot och våld nu är på frammarsch.
Författaren Göran Rosenberg var huvudtalare på Minnesdagen. Han talade om människosynen som grund för demokratin och om hur hat i dag förgiftar samtalsklimatet. Och han påminde om behovet av vaksamhet. ”Trots bokbålen, bojkotterna av judiska affärer, hätska uttalanden och våld så gick det som hände inte att föreställa sig i förväg”, sa Göran Rosenberg.
Och det slår mig att lika lite går det att förstå i efterhand. Hur Hitler och hans kriminella avskum förförde en nation och gav sig ut på erövringskrig i Europa. Hur nazisterna delade upp människor efter ras och bestämde sig för att göra sig av med dem som de ansåg var "undermänniskor".40 miljoner människor dog i kriget. Sex miljoner judar gick under i arbets- och förintelselägren. Tanken på dem och på alla de olevda liven är ofattbar och outhärdlig. Men vi vet att det obegripliga har hänt! Överlevarna har berättat och fortsätter att berätta. Men de är inte många längre.
Det är nu allas vår skyldighet att bära berättelserna vidare - att aldrig glömma, att alltid vara vaksamma, att aldrig acceptera ens en antydan av den antisemitism som förgiftat Europa i århundraden.Tankar och hågkomster är viktiga men de räcker inte. De måste omsättas i handling, från var och en av oss och från samhället som helhet. Och vi måste ställ oss frågor.
Skall det vara lagligt att förneka Förintelsen? Skall de som vill störta vår demokrati med våld, som NMR, kunna nyttja demokratins alla rättigheter? Skall de få marschera på våra gator och ropa ut sitt rasistiska och antisemitiska hat? Och är inte samhället skyldigt att skydda de utsatta? Varför skall judiska församlingar tvingas betala för sin säkerhet?
Svaren är inte självklara! Men de historiska lärdomarna är det. De förblir en varning för oss alla!
