Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Bild: Anders Ahlgren/SvD/TT

Hellre fotboll än Facebook

Vi lever ett allt mer stillasittande liv. Det kommer att få allvarliga konsekvenser i framtiden.

Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

Bristen på motion är ett globalt problem. En nyligen genomförd studie från världshälsoorganisationen WHO visar att världens unga rör sig för lite, rapporterade SR i fredags (22/11). 80 procent av skolbarnen får för lite motion. Sverige hamnar på det globala snittet.

Detta är en tickande folkhälsobomb. Fysisk inaktivitet ökar risken för övervikt och en rad relaterade sjukdomar, som benskörhet, typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdom och cancer. Dessutom finns ett samband mellan fysisk aktivitet och psykisk hälsa.

Vad beror detta på? Har barnen tröttnat på att spela fotboll på rasterna? Svaret är att fysisk aktivitet inte längre behöver vara en självklar del av livet. Studier från Göteborgs universitet visar att den fysiska aktiviteten bland unga har rasat under de senaste två decennierna. Mellan år 2000 och 2017 sjönk 14-åringarnas aktivitet med en tredjedel för pojkar och en fjärdedel för flickor.

Skolgårdens klätterställningar är utkonkurrerade av en annan hobby: mobilerna. Under samma period har nämligen mobilanvändandet fullkomligt exploderat. Orsaken är så klart sociala medier. Sju av tio svenska tonårsflickor ägnar tre timmar om dagen eller mer åt Instagram, Facebook och liknande appar, enligt Statens medieråd.

Trots att vi lever i utseendefixeringens, bantningshetsens och gymkedjornas tid har stillasittande blivit den naturliga positionen att leva sitt liv utifrån. Det är den värld barnen växer upp i. För att vinna tid har vi byggt bort vardaglig motion. Elsparkcyklar slår cykeln i bekvämlighet och gör att man inte ens behöver promenera till busshållplatsen. Hemleveranser av livsmedel gör att man slipper kånka på matkassar. Hämtmat kan man enkelt få levererad direkt till dörren via olika tjänster.

Rent krasst kan man säga att den tid vi vinner på att inte bära matkassar kommer i framtiden ägnas åt att ta mediciner mot högt blodtryck eller injicera sprutor mot insulinresistens.

Det är svårt för politiken att göra något som drastiskt förändrar livsstilen hos ungdomar, och hos vuxna också för den delen. Mer skolidrott brukar vara ett standardsvar, och det är rimligt. Men det måste till mer än så.