Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
Peter Cornelius som driver restaurang Kajutan lämnar Feskekörka. Bild: Petter Trens

Adam Cwejman: Har Göteborgspolitikerna tappat greppet om sina bolag?

Det verkade som att Feskekörkas verksamheter var räddade. Nu försvinner alla förutom två. Var detta verkligen politikernas idé?

Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

I augusti månad skrev kommunstyrelsens ordförande, moderaten Axel Josefson, att han hade kallat det kommunala bolaget Higabs ledning till ett möte. Han vill säkerställa att handlarna i Feskekörka kommer behandlas väl under den renoveringsprocess som Higab planerar att genomföra. Feskekörka ska bevaras, försäkrade Josefson på Twitter, och fick beröm och tack som svar - bland annat av undertecknad.

I september lade Demokraterna ett yrkande med syftet att djupare genomlysa Higabs verksamhet. Andemeningen i förslaget var att den valhänta hanteringen av Feskekörka och dess hyresgäster inte var någon engångsföreteelse. Higabs ledning har en hel serie av misslyckanden bakom sig.

Men yrkandet från Demokraterna avslogs av majoriteten med motiveringen att byggnaden och "de verksamheter som huserar där idag" ändå skulle värnas. Frågan skulle enligt partierna som avslog motionen, det vill säga Moderaterna, Socialdemokraterna, Liberalerna och Centerpartiet, följas "noggrant." Det skulle dessutom komma "förslag på ytterligare insatser om inte arbetet fortlöper på ett bra sätt".

I oktober månad fattade den politiska styrelsen i Higab, vars ordförande är moderaten Anders Sundberg, ett beslut som gjorde gällande att verksamheterna skulle erbjudas återflyttning efter upprustningen.

Nu kunde väl inte något gå fel. Feskekörka var i trygga händer. Politikerna i M, S, L, C och KD hade koll på läget. Handlarna i Feskekörka ställde till med fest. Slutet gott allting gott?

Men den goda "behandling" som skulle värna verksamheterna blev det inte mycket med. Handlarna erbjöds av Higab rörelsehyror till en så hög procentsats att det i stort sett omöjliggjorde för vissa av verksamheterna att stanna. Dessutom är kontrakten otydliga. Det är inte helt klart hur länge handlarna måste förbinda sig att hålla öppet vilket försvårar någon sorts långsiktig planering. Enbart två av handlarna valde under dessa omständigheter att stanna.

Låt oss återkomma till Josefsons löftesrika och betryggande ord från augusti. Anser han, nu med facit i hand efter höstens händelser, att Higab lyssnat till den politiska ledningen?

Antingen har Josefson ställt så mjäkiga krav på Higab att detta är vad som är Higabs definition av att bli bra behandlad som hyresgäst innebär. Eller så betyder det att Higab prompt struntat i vad Josefson eller den politiska styrelsen i Higab önskat. Oavsett om det är det första eller senare så är faktiskt Josefson svaret skyldig: Blev detta så bra? Och vad önskar han annars att göra åt saken?

Feskekörka är inte ett isolerat och olyckligt fall: Det finns ett tråkigt genomgående drag av bristande professionalism i Higabs ledning. Bolaget förvaltar våra gemensamma kulturfastigheter i Göteborg. Men inte bara det. Fastigheterna hyser i många fall föreningar, verksamheter och bolag som gör att fastigheterna inte blott är vackra kulisser utan levande delar av vår stad.

Det kommunala bolaget har således i sin makt att antingen stjälpa eller hjälpa verksamheter som inte alla gånger är några vinstmaskiner men som bidrar till Göteborgs karaktär, trivsel och kultur. Nu var det ett par fiskhandlare som åkte på pumpen. Det finns gott om andra hyresgäster som kan fara lika illa.

Hela härvan kring Feskekörka har illustrerat detta om göteborgspolitiken: När bolagen hamnar snett tycks ansvariga politiker ha väldigt svårt att genomdriva sin vilja eller rätta till felen. Det vill säga agera i göteborgarnas intresse gentemot de gemensamt ägda bolagen. Om det är flathet, okunskap, ovilja eller något annat som är roten till problemet är faktiskt oklart.

Man ska vara försiktig med att hänvisa till "systemfel". Ofta är det en ursäkt för att man inte riktigt vet vad problemet är. Men i göteborgspolitiken kan vi faktiskt identifiera ett systemfel, vilket Higabaffärerna är ett exempel på. Den omfattande bolagsfloran gör att Göteborgs Stads verksamheter i många lägen blir svårstyrda vilket i praktiken innebär att det är väldigt långt mellan väljarnas viljeyttring och vilka beslut som tas.

Slutsatsen av detta hamnar egentligen bortom fallet Feskekörka. Det är ett betydligt större problem att politiska beslut prompt ignoreras eller vantolkas så illa att de egentligen inte betyder något.