Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Stigande räntor riskerar slå hårt mot hushållens boendekostnader och bromsa in ekonomin.  Bild: Fredrik Sandberg/TT
Stigande räntor riskerar slå hårt mot hushållens boendekostnader och bromsa in ekonomin. Bild: Fredrik Sandberg/TT

Daniel Åkerman: Höj inte räntan

Den plötsliga inflationen beror på höjda råvarupriser i spåren av Rysslands invasion av Ukraina – inte på överhettning.Riksbanken bör därför vara försiktig så den inte skadar realekonomin med för kraftiga höjningar.

Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

Svenska familjer kan få betydligt högre bolånekostnader om Riksbanken höjer styrräntan ytterligare. Då riskerar den ekonomiska krisen att förvärras och trycket öka för att höja lönerna i den kommande avtalsrörelsen. Tvärtemot syftet kan sådana lönekrav spä på inflationen ännu mer.

Riksbanken är helt klart i ett svårt läge. Dess främsta uppgift är att hålla inflationen stabil kring två procent. Efter att i flera år legat klart under riktmärket har prisökningarna nu i stället dragit i väg och låg i maj på 7,2 procent. Riksbanksdirektionens egentligen enda verktyg för att påverka inflationen är styrräntan, alltså det pris som kommersiella banker betalar för att låna pengar av Riksbanken.

När inflationen är hög bör Riksbanken enligt traditionella nationalekonomiska modeller höja styrräntan, vilket får bankerna att höja sina räntor. Det i sin tur ska få vanliga hushåll att låna mindre och spara mer, vilket minskar efterfrågan på varor och tjänster och därmed inflationstrycket. Därför höjde Riksbanken i april räntan från 0 procent till 0,25 procent.

Det var en viktig signal om att direktionen tar inflationsproblemen på allvar. Det hade heller inte varit rimligt att fortsätta med nollränta i ett läge med skenande prisökningar. Inför att nästa penningpolitiska beslut ska presenteras den 30 juni, tror många bedömare (TT 29/6) att styrräntan kan höjas igen, till 0,50 procent eller till och med 0,75 procent. Det vore dock ett misstag.

Problemet är att dagens inflation inte beror på de låga räntorna utan har orsakats av störningar i produktionskedjorna. Delvis under pandemin men framför allt på energimarknaden sedan Ryssland invaderade Ukraina. Inflationen består till övervägande del av prisökningar på drivmedel och el. Det i sin tur höjer kostnaderna för transport och produktion, vilket leder till prisökningar för andra varor. Men det är inget som kommer ändras av att Riksbanken höjer styrräntan.

Risken är i stället påtaglig att det kommer slå hårt mot svenskars privatekonomi eftersom bolåneräntorna brukar följa styrräntan. Även en mindre höjning till 0,50 procent kan leda till märkbart högre bolånekostnader för familjer med stora lån. Särskilt som inflationen redan börjar kännas i plånboken. Högre hushållsutgifter och lägre efterfrågan skulle förvärra en begynnande lågkonjunktur.

Därtill riskerar högre vardagsutgifter att följas av högre lönekrav i den kommande avtalsrörelsen. Med stigande lönekostnader kommer redan ansträngda företag höja sina priser, vilket ökar inflationen ännu mer. Vi skulle då kunna hamna i en liknande inflationsspiral som vi hade under 1970- och 80-talen.

Hittills har facksidan visat en ansvarstagande återhållsamhet. Såväl LO (6/4) som IF Metall (24/5) har lyft risken för en sådan ond spiral. Men de har också betonat att om hushållsutgifterna, i synnerhet räntekostnaderna, blir för höga i längden måste lönerna följa med.

Riksbanksdirektionen bör inse sina begränsningar och riskerna i det rådande läget. Höj inte styrräntan.