Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Multiresistenta bakterier är ett av de största hoten mot mänsklighetens hälsa. Bild: Cornelius, Poppe
Multiresistenta bakterier är ett av de största hoten mot mänsklighetens hälsa. Bild: Cornelius, Poppe

Karin Pihl: Hälsokrisen som skulle behöva lite alarmism

Utan fungerande antibiotika riskerar vi att backa 100 år i tiden. Multiresistenta bakterier är en tyst hälsokris.

Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

Forskare vid University of Porto i Portugal varnar för hundmat. De har analyserat prover från 25 olika typer av rått hundfoder och hittat multiresistenta bakterier i samtliga (TT 12/7). Bakterierna kan smittas till människor och orsaka infektioner som inte går att behandla.

Forskarna varnar för att spridning av bakterierna kan leda till en internationell hälsofara. Hundägare uppmanas att tvätta händerna efter hantering av hundmat och hundens avföring.

Antibiotikaresistenta bakterier klassas av världshälsoorganisationen WHO som ett av de största globala hälsohoten mot mänskligheten. 700 000 människor avlider varje år som en konsekvens av bakterieinfektioner som inte går att bota. Den siffran kan stiga till 10 miljoner år 2050. I Sverige spår Folkhälsomyndigheten att antalet anmälda fall av antibiotikaresistens kommer att fyrdubblas om 30 år.

LÄS MER: Resistenta bakterier – den tysta hälsokatastrofen

Upptäckten av penicillin 1928 är en av de största bedrifterna i mänsklighetens historia. Med antibiotika blev det möjligt att behandla infektioner som människor tidigare dog av. Utan antibiotika hade många behandlingar, inte minst transplantationer, varit omöjliga på grund av infektionsrisken.

I dag tar vi antibiotikan för givet. I Sverige finns välutvecklade rutiner för att minska antibiotikaanvändningen. Men det räcker inte eftersom multiresistenta bakterier sprids över gränserna. I många andra delar av världen skrivs antibiotika ut lättvindigt, även för enklare infektioner som skulle kunna självläka, och rutinerna för exempelvis sjukhushygien är sämre. Precis som med virus tar vi hem bakterierna från utlandssemestern.

Ett annat gigantiskt problem är köttproduktionen. För att få djuren att växa snabbare tillsätts antibiotika i fodret. Detta är inte tillåtet inom EU. Forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet har dock varnat för att reglerna inte efterföljs. Antibiotikan används för att ”maskera” dålig djurvälfärd för att kunna pressa ner priserna på köttprodukter. Vi konsumenter efterfrågar billigt kött, men priset är oerhört högt.

LÄS MER: Resistenta bakterier frodas i sjukhusavlopp

När globala hot mot mänskligheten kommer upp på dagordningen handlar det ofta om klimatkrisen. I coronapandemins spår har politiker och allmänhet fått upp ögonen för risken med globala viruspandemier, som kan bli allt vanligare i takt med att regnskog skövlas och vilda djur kommer nära människor.

Antibiotikaresistensen talas det inte lika mycket om. Kanske för att det är en kris som växer i det tysta.

Coronakrisen har lärt oss att det går att hitta rutiner för att försöka stoppa globala farsoter. Vi måste göra samma sak med antibiotikaresistensen. Politiker, myndigheter, sjukvården, internationella organisationer, köttproducenter och allmänheten – alla måste göra sin del.

LÄS MER: Tillbaka till 1800-talet