Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Linbanan var en god idé, men även sådana måste vara förankrade i realistiska och gedigna kostnadskalkyler.
Linbanan var en god idé, men även sådana måste vara förankrade i realistiska och gedigna kostnadskalkyler.

Adam Cwejman: Glädjekalkyler bygger ingen stad

Den drastiska kostnadsökningen för linbaneprojektet borde ha blivit uppenbar långt tidigare, inte tre år in i projekteringen. Ansvariga politiker måste ställa skarpare frågor om kostnader. Det är trots allt de, inte tjänstemännen, som i slutänden är ansvariga.

Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

Göteborg har en historia av att stadens politiker bestämmer sig för något storslaget. Låt säga en linbana över älven. Det låter rätt häftigt och nydanande och ”sätter Göteborg på kartan”. Därefter utreder de frågan som om det fanns alternativ till att inte bygga den och kommer slutligen fram till att det är en fantastisk idé. Under tiden försvarar de entusiastiskt planen och avvisar samtliga invändningar.

Den sortens entusiasm gav oss Gobigas. En miljardsatsning knappt värd sin vikt som skrot. Och nu senast det bejublade linbaneprojektet. Som tur var föll korthuset ihop nu, och inte om fem år.

Länge var 1,2 miljarder den uppskattade kostnaden för linbanan. Det visade sig vara en direkt glädjekalkyl. Den rätta siffran är på mer än fyra miljarder. Man räknade inte med någon risksererv (550 miljoner), inlösning av privat mark och fastighetsinlösen (220 miljoner), estetisk utformning av torn som gör dem till något annat än fula kraftledningar (480 miljoner) – bland mycket annat.

Det här är inga små justeringar. Alla infrastrukturprojekt blir dyrare än beräknat. Oförutsedda problem måste man alltid ta höjd för. Men inte ens projektets skarpaste kritiker kunde uppenbarligen föreställa sig den här ökningen. Vägvalets ledartrio skrev 2017 att en "Göteborgsfördyrning" av linbanebygget omfattande 50 procent kunde höja notan till 1650 miljoner (GP 28/12). Tji fick de. Kostnadsökningen är nu på 300 procent.

I dagsläget har projektet säkrad finansiering omfattande 1128 miljoner kronor, varav 400 miljoner är från staden. Tre miljarder kronor saknas täckning för. För att inte tala om de årliga omkostnaderna för driften av linbanan som justerats upp från omkring 50 miljoner till mellan 100 och 126 miljoner. I denna senare siffra finns inte ens reinvestering i varken driften eller stationerna medräknad. Vågar någon ens tro att de inte skulle justeras upp ytterligare? Intäktsanalysen visar att så sent som år 2040 kommer driften att kosta fem gånger så mycket som intäkterna.

Det är uppenbart att siffrorna som trafikpolitikerna serverats från tjänstemannahåll har varit något världsfrånvända. Entusiastisk optimism har ersatt realism. När denna ledarsida kritiserade linbanebygget för ett år sedan (GP 2/5-2018) svarade Trafikkontorets projektkägare Jörgen Einarsson i en replik att linbanan kunde "stå klar inom en relativt kort tid" (17/5 -2018).

Det var konstigt att han skrev så. För bara en månad tidigare hade Trafikkontoret genom avdelningschefen Susanne Hultgren nämligen varnat för att det fanns "hög risk" att projektet skulle försenas till följd av eventuella överklaganden. När vi nu har facit i hand ser vi att sannolikheten att linbanan skulle stå klar till 2021 var en ren fantasi, jämte de initiala kostnadsuppskattningarna.

Tillfällen att syna kostnaderna extra noga har funnits under utredningsskedet. Henrik Munck som lämnade Miljöpartiet för Demokraterna under 2018 yrkade vid ett flertal gånger under 2017 och 2018 i Trafiknämnden för att projektet skulle genomlysas av externa konsulter, alternativt pausas eller helt läggas ned. Samtliga yrkanden röstades ned. Hur resonerade de som röstade nej?

Vad ansvariga politiker, i detta fall bland andra socialdemokraternas Johan Nyhus som sedan ersattes av Shahbaz Khan (S) och Axel Josefsson (M), inte har gjort var att ställa, för projektledningen och Trafikkontoret, obekväma frågor. Det vill säga: Kommer kalkylen att hålla? Finns det ytterligare kostnader som kan uppstå på vägen? Hur ser avvägningen mellan kostnad och kapacitet ut? Är det realistiskt att tro att den blir klar till jubileet 2021 som är planen? Frågor av detta slag behöver ställas oftare, i synnerhet i Göteborg.