Vi möttes inte i monsunen, men i frisk vind från kalfjället på sjön Langas i Sameland vid gränsen till Sareks nationalpark. Han en ung skeppare på motorbåten med sjöns namn, jag passagerare på väg från Saltoluokta fjällstation till Kebnats brygga. Häftigare sommarjobb finns nog inte, men att köra fjällturister till och från Saltoluokta vid Kungsleden var inte dit skepparen på Langas siktade när han pluggade till styrman med behörighet för oceanfart.
Senast fick han påhugg som matros på en bunkerbåt i Göteborg. Efter en vecka kom en ordinarie vikarie från Filipinerna. Det är så svenska redare håller nere bemanningskostnaderna. Med TAP-avtal kan svenskflaggade fartyg segla med blandad besättning – svenskar med svensk lön och filippinare med filippinsk lön.
Om det moraliska i detta kan man föra långa samtal. Men för filippinska matroser handlar lönen om köpkraft på Filippinerna och för de svenska redarna om att inte bli utkonkurrerade av rederier som seglar under bekvämlighetsflagg med låglönebesättning.
Det svenska sjöfartsklustret omsätter mer än 200 miljarder kronor och har cirka 110 000 anställda. Det kan jämföras med fordonsindustrin som omsätter 175–180 miljarder kronor.
Men det finns bara 108 svenskflaggade fartyg. Det är cirka 20 procent av de svenskkontrollerade fartygen. Resten har flaggats ut av ekonomiska skäl. Inte nödvändigtvis till exotisk bekvämlighetsflagg. Många svenska redare väljer dansk eller färöisk flagg för att pressa bemanningskostnaderna.
Skepparen på Langas vill till större vatten och hoppas på tonageskatt och ett svenskt internationellt skeppsregister. Tonnageskatt är skatt på lastförmågan i stället för skatt på vinsten. Ett internationellt skeppsregister tillåter svenskflaggade fartyg att segla utom räckhåll för svenska avtal och svensk arbetsrätt. Danmark och Norge har såväl tonnageskatt som internationella skeppsregister.
Sverige borde haft tonnageskatt för länge sedan. Finansminister Anders Borg sa nyligen ja i princip – efter åtta års betänketid! Ändå är det så enkelt. Hellre lite mindre skatteintäkter från sjöfarten än inga intäkter alls.
Skeppsregister är en svårare fråga. Jag tycker inte det är okej att medverka till djungelns lag för ombordanställda, men något måste göras. Fackförbundet SEKO:s förslag om ett gemensamt Europeiskt skeppsregister som villkor för statsstöd är en kreativ idé. Lönsamhet kombinerad med anständighet – och fler möten i monsunen.
