Gert Gelotte: Ansvaret är vårt

Det här är en åsiktstext från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

ANNONS
|

Fördelen med elände på tv är att det går att byta kanal. För armodet på gatan finns ingen fjärrkontroll. Det tvingar oss att ta ställning. Ger vi tiggaren som ligger på knä i snön en slant eller inte? Får hemlösa rumänska romer en säng på Göteborgs jourboende 35:an som andra hemlösa? Eller är ett uppfostrande nej bäst i längden, så de förhoppningsvis inte kommer tillbaka eller lockar fler utfattiga människor till Göteborg?

Vad gör vi med den papperslösa kvinnan med cancer i slutstadiet? Hon som får morfin på Rosengrenska stiftelsens ”hemliga” vårdcentral i Göteborg. Till Sahlgrenska vågar hon inte gå. Det borde hon kunna. Sahlgrenska har beslutat hjälpa papperslösa, men:

ANNONS

– Det händer att papperslösa får en räkning. Det finns de som tycker att illegala ska ut ur landet, som bryter sekretessen och ringer invandrarverket. Ryktet och rädslan sprider sig som en löpeld. Det enda som hjälper är en lagändring som ger alla rätt till vård, säger Anne Sjöberg, sjuksköterska på Rosengrenska. Ett femtiotal patienter väntar i det provisoriska väntrummet – en vanlig kväll. På ett år räknar hon in cirka 500 sjuka papperslösa.

Hur tar vi ansvar för prostituerade utländska kvinnor som flyr från sitt slaveri på gatan i Göteborg? Några skickas hem med förevändningen att det finns kvinnohus även i andra länder än Sverige, trots att vi vet att sanningen är en annan. Efter en omgång stryk hos hallicken och slavhandlaren säljs kvinnorna till andra horhus och prostitutionsgator.

Prostituerade på rymmen hittar ibland till Franciskushjälpen. De får hjälp, men kampen för uppehållstillstånd och ett värdigt liv är oviss.

– En som vi hjälpt i Göteborg hittade vi efter utvisning på gatan i Ulricehamn, berättar Dick Fäldt.

Han är tvärilsk på den kommunala upphandlingen av hjälp till hemlösa. Den gör det svårt för frivilligorganisationer, som Stadsmissionen och Räddningsmissionen, att hjälpa dem som inte har någon laglig rätt att få hjälp. Franciskushjälpen har inget avtal med kommunen och kan därför hjälpa vem man vill – så länge det finns plats och pengar.

ANNONS

Det bottenlösa armodet i Göteborg är inte som förr. Den trogna skaran av alkisar och pundare finns kvar. Men de har åtminstone rättigheter och har fått det bättre. Det gäller inte den växande skaran fattiga utländska EU-medborgare och papperslösa från länder bortom EU.

EU-medborgarna får vistas tre månader i Sverige för att söka jobb. Hamnar de på gatan har de ingen rätt att söka upp socialjouren. De tiggande rumänska romerna kommer därför att det trots allt är bättre på gatan i Göteborg än hemma – vilket säger mycket om romernas elände i EU-landet Rumänien.

Papperslösa befinner sig illegalt i Sverige. Att säga att de kan resa hem tjänar ingenting till. Den som väljer att leva papperslös i Sverige stannar inte för skoj skull. Så kul är det inte att leva utan rättigheter, på andras godtycke och i ständig rädsla för polisen.

Att vägra hjälpa är aldrig en lösning. Att alltid hjälpa är ingen enkel lösning.

Å ena sidan kommer vi aldrig undan det mänskliga ansvaret för de tiggare och papperslösa som befinner sig i Sverige och på Göteborgs gator. Säger vi nej finns ingen annan som säger ja. I varje fall inte den vinternatt när hjälpen behövs.

ANNONS

Å andra sidan kan varken Göteborg eller Sverige rakt av överta det ekonomiska ansvaret för andra länders medborgare. Särskilt inte om det skulle underlätta etnisk rensning av oönskade minoriteter.

Men så länge människor lever på gatan i Göteborg behöver generositeten öka – den privata och frivilliga, men också den kommunala. Mat i magen och tak över huvudet är grundläggande rättigheter som inte får bero på vem du är eller varifrån du kommer.

Politiskt kan fattigdomens fria rörlighet bara hanteras på EU-nivå – solidariskt. Satsar medlemsländerna mer på fattigdomsbekämpning i exempelvis Rumänien borde det ganska snabbt bli oattraktivt att tillbringa vintern som tiggare på knä i Göteborg.

Det kostar i avgift till EU, men vinsten är stor. Även för oss som slipper våndas när vi går förbi. Ge eller inte ge?

ANNONS