Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Bild: Ernst Henry Photography

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Göteborgs svaga ekonomi är ett långsiktigt problem

Trots ett spirande näringsliv går stadens ekonomi dåligt. Det lär inte ljusna framöver heller.

Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

Den borde vara på allas läppar. Men rapporter från Stadsledningskontoret brukar knappast bli några snackisar i fikarummen och i mataffärsköerna.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

”Marginalerna krymper”, skriver de i en uppföljningsrapport om Göteborgs ekonomi som presenterades för kommunstyrelsen i veckan. Det konstateras lite krasst att situationen: ”inte är långsiktigt hållbar” och att det är ”bekymmersamt med tanke på de betydande ekonomiska utmaningar som staden står inför”.

Stadsledningskontoret anser att kommunstyrelsen inte kan fatta beslut som ökar kostnaderna. Det är ingen avundsvärd sits för den styrande Alliansen. De måste säga nej till nästan allt. De kan inte dra igång några ambitiösa projekt som inte redan är planlagda.

Det lilla plus som Göteborgs stad gör ekonomiskt bygger helt och hållet på realisationsvinster från de kommunala bolagen. Det går inte att förvänta sig att det går att leva på detta även i framtiden.

Dessutom kan inte pengar från realisationsvinster bekosta löpande verksamhet eller nya investeringar. Det faktiska resultatet för kommunen, om man räknar bort realisationsvinsterna från bolagen, är blygsamma 90 miljoner kronor.

En del av förklaringen är att nämnderna ett underskott på 150 miljoner kronor. I sammanhanget är skötseln av Örgryte-Härlanda särskilt beklämmande. Trots att nämndens förutsättningar liknat de övriga nämnderna så har stadsdelen samtliga år förutom 2011 och 2015 uppvisat negativa resultat.

Förklaringen från Stadsledningskontoret sägs vara ”brister i ledning och styrning” i både förvaltning och den politiska nämnden.

Man behöver inte vara ekonom för att inse att det här är dåliga nyheter för Göteborg. Följer man Stadsledningskontorets återkommande rapporter om läget i staden och lägger dessa jämte konjunkturprognoserna är bilden allt annat än ljus, även om man blickar framåt i tiden.

Samtidigt går det västsvenska näringslivet trots oron i stadens framåt. Arbetslösheten är lägre än i Stockholm och fordonsindustrin har skapat omkring 25 000 arbetstillfällen sedan finanskrisen 2008

Fordonsindustrin är emellertid väldigt konjunkturkänslig. Minskar konsumtionen i USA och Kina så drabbas Volvo direkt. Handelsbankens senaste konjunkturrapport från april uppvisar en måttlig BNP-tillväxt i år och prognosen förutspår svag tillväxt i Sverige för både 2020 och 2021. Det här är en del av ett större mönster globalt.

Kopplat till detta finns heller ingen indikation på att räntenivåerna kommer förändras av Riksbanken varför kronan fortsätter vara svag. Vanligtvis brukar ekonomer hävda att detta är bra, våra produkter och tjänster blir billigare att köpa i utlandet.

Men det innebär också att lönsamheten kan bli lägre på sikt eftersom trycket på att öka produktiviteten och effektivisera minskar när valutan är svag och försäljningen kortsiktigt ökar.

Behöver det ens sägas att det inte är någon idé att Göteborgs stad ska experimentera med linbanor och andra riskprojekt?

Göteborg behöver just nu ansvarsfull återhållsamhet och fokus på att kärnverksamheterna: vård, äldreomsorg och skola fungerar. Därutöver behövs ett fungerande sätt att minska glappet mellan utgifter och inkomster. Det problemet kommer tyvärr bara bli allvarligare med tiden.

Det som händer med Göteborgs ekonomi är inget oväntat. Signalerna har funnits där länge. Det är alltså ingen tillfällighet att vi just detta år har dålig ekonomi. Tror man på såväl Stadsledningskontorets framtida prognos samt de makroekonomiska analyserna så kommer det svåra läget att stå sig.

Det är väl värt att komma ihåg vad Stadsledningskontoret varnade för två år sedan: Även med en helt oförändrad servicenivå, det vill säga ett rent bevarande av dagens välfärd, kommer Göteborgs Stad att ha ett underskott på omkring 5 miljarder 2035.

Om stadens ekonomi går så här dåligt samtidigt som näringslivet går som tåget, hur ser det då ut i en riktig lågkonjunktur?