Sex av tio svenska välfärdsföretagare är kvinnor slår Svenskt Näringsliv fast i rapporten ”Företagsamhet 2016”. Det är dubbelt så många som andelen kvinnor som ansvarar för privata företag i allmänhet, där siffran bara ligger på tre av tio.
Enligt Eurostat ligger andelen svenska kvinnor som är företagare på 3,8 procent, att jämföra med EU-snittet som ligger på 5,4 procent (2015). Svenska kvinnor är mindre benägna än män att starta och driva företag. Det kan bland annat bero på att många kvinnor arbetar inom den offentliga sektorn, arbetsplatser som man ofta stannar länge på.
I Göteborgsregionen sticker Lerum och Tjörn ut som de kommunerna med flest andel företagsamma kvinnor inom välfärden. Tjörn ligger även i topp vad gäller företagsamhet bland kvinnor generellt. Regionens kommuner bör ta en närmare titt på vad som utmärker Tjörn och Lerum.
I Göteborgs kommun ligger däremot andelen företagsamma kvinnor på blyga 7,1 procent. Det ska jämföras med 17,2 procent i Tjörn. Företagsamheten bland kvinnor skulle kunna stärkas om kommunerna bland annat förbättrade villkoren för välfärdsföretagande. Dessutom skulle konkurrerande aktörer inom välfärden bidra till bättre anställnings- och arbetsvillkor för de som jobbar inom branschen.
Men Göteborg har mer djupgående problem än den låga andelen företagande kvinnor. I Svenskt Näringslivs årliga rankning av det lokala företagsklimatet hamnar Göteborg på plats 182 av 290. Av de tillfrågade företagarna i Göteborg svarar endast 29 procent att det lokala företagsklimatet är bra.
På foretagsklimat.se, där Svenskt Näringsliv presenterar företagsrankningen på ett pedagogiskt vis, blir det än mer genant för Göteborg. Varje kommun presenteras med statistik och klickbara rutor som förklarar vad kommunen har gjort för det lokala företagandet eller om den utmärker sig inom ett visst område. Hur ser det ut på Göteborgs sida? Under rutan ”Göteborg är topp fem inom…” är det tomt.
Under frågan om hur kontakten är mellan företagare och kommunala tjänstemän och politiker får Göteborg betyget 2.43, där 1 betyder dåligt och 6 är utmärkt. Det är en bra bit under snittet för landet.
Det kan bara tolkas som ett stort underkännande. Det socialdemokratiska styret i staden har än så länge inte visat något större intresse i frågan. Det är synd. För Göteborg kan bli mycket bättre. Att Sveriges näst största stad, med sitt strategiska hamnläge och goda geografiska placering, inte uppvisar en bättre attityd mot de lokala företagen är ett slöseri med resurser.
Det Göteborgs politiker bör ta med sig inför de kommande åren är behovet av en radikal förändring i kommunens kontakter med de lokala företagen. Det är ett steg som behöver tas för att få reda på vad det är som egentligen skapar företagsamhet lokalt.
