Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Andra Långgatan har lyckats kombinera sin unika historia med att vara en kosmopolitisk smältdegel. Bild: Lisa Thanner, Privat

Göteborg behöver fler långgator

Andra Långgatan och hennes tvillinggator utgör kärnan i Göteborgs livliga och stundtals dekadenta krogliv. Vill man ta höjd på det som gör stan spännande behövs en tydligare strategi för sådana gator, skriver gästskribenten Andreas Eriksson.

GP Ledare är oberoende liberal. Fristående gästskribenter representerar ett bredare politiskt spektrum.

Göteborg behöver ta höjd på sin själ och identitet. Arbetet med att ta fram en ny översiktsplan för staden är i full gång. Planen, som är ute på samråd nu, innehåller många framåtsyftande inslag. Men det saknas en övergripande idé om hur fler livliga gångstråk kan byggas. Andra Långgatan och hennes tvillinggator utgör kärnan i Göteborgs livliga och stundtals dekadenta krogliv. Vill man ta höjd på det som gör stan spännande behövs en tydligare strategi för sådana gator.

Smalare gator, eller snarare krogtäta gångstråk, som Andra Långgatan har förmågan att vara kontinentala samtidigt som de har en tydlig regional prägel. Andra Långgatan har i synnerhet lyckats kombinera sin unika historia med att vara en kosmopolitisk smältdegel. Så därför är gatan i grunden också svår att plagiera. Idag flockas horder av turister dit, för att se vad Göteborgs Kreuzberg i miniatyr har att bjuda på. De kantas med inhemska konstnärer, musiker och självklart de övervintrade proggarna och alkoholisterna som fortfarande sitter på gatan dagtid och häver bärs.

Kanske är också myllret ett arv från Andra Långgatans judiska historia? Långt in på 1930-talet huserade kvarteren en större mängd judiska flyktingar, och entreprenörer. Alla fyra långgator leder hela vägen från Haga till Masthuggstorget. Där upprättade judarna inte bara en synagoga och mängder av butiker utan också en känsla av gemenskap och lokalsamhälle som känns igen än idag.

Efterkrigstiden präglades av något helt annat. Hur en gammal nedgången gata, präglad av prostitution, försupna sjöbusar och hamnsjåare, kunde bli en levande gågata i sin egen rätt kan låta som en fiktiv berättelse. Ändå var det precis vad som hände. Vid millennieskiftet varnades man fortfarande för att ens besöka Andra Långgatan. Ryktet om strippklubbar och prostitution gick i svallvågor. På gatan sades det att narkomaner trängdes med kriminella.

Tjugo år senare är det den kanske mest krogtäta, levande gatan i Sverige. Trendiga ölhak, populära stand up-scener och foodtrucks är norm nu. Till och med strippklubbarna ser fräschare ut. Gatan lyckas framhäva själva definitionen av brokig genuinitet. Anledningen till framgången stavas god stadsplanering.

Fördelarna med att bygga sådana gator är många. Utöver den uppenbara trevnaden. Säkerheten genom gatulivet är en aspekt. Suspekta bakgator med prostitution och exkluderande ölsjapp är uppenbart otryggare än välkomnande bargator.

Jane Jacobs, den store stadsplaneringskritikern, menade tidigt att barer, restauranger och butiker gjorde gator säkrare. Hon kallade det för ”gatans ögon” eller ”eyes of the street”. Människor i rörelse som ständigt är uppmärksamma på varandra. Forskning visar också att det stämmer. Gator i såväl New York som Los Angeles som tidigare härjats av kriminalitet har efter kommersialisering med hjälp av krogar och andra institutioner gjort hela kvarter betydligt säkrare, enligt en artikel i Wall Street Journal från 2017. Det lönar sig inte att begå brott, när människor kan se att du begår dem.

Staden gör redan ett bra arbete med att planera liknande områden. Dag Hammarskjöldsleden, Gustaf Dahlens gata i Kvillebäcken och hela området kring det gamla industriområdet på Ringön som nu växer fram är bevis på detta. Arkitekturens estetik lämnar ibland en del att önska, men den följer vissa viktiga arkitektoniska principer. Långa gator med slutna kvarter och hus som är byggda för att hyra ut lokaler i bottenvåningarna till butiker och restauranger.

Låt oss snegla på Köpenhamn eller Berlin. Där har gamla avdankade, näst inpå förfallna kvarter fått genomgå förvandlingen till att bli moderna inkubationshubbar för kreativa konstnärssjälar, krögare och entreprenörer. De har lyckats skapa gångstråk, täta med krogar, utan att de är alltför anonyma.

Framför allt finns det fler nedgångna områden bortom all räddning som kan genomgå metamorfosen till trendig kroggata i Göteborg. Det måste finnas en tydlig önskan och riktning. Ett förslag skulle kunna vara att ta fram en strategi för detta, som ämnar till att göra såväl äldre gator som nybyggda något mer levande.

Det riktiga Göteborg har aldrig varit en del av det där klämkäcka Albert och Herbert-mässiga eländet, som döljer korruptionen bakom lager av falska skämt. I helgen ska jag spatsera längs Andra Långgatan, slinka in någonstans och ta en öl. I juni ska jag dansa mig trött på det spontana evenemanget Andra Lång-dagen. Man är bara en kortlivad människa i folkmyllret. Men gatorna kommer stå kvar här, kanske för alltid. Det är vårt sanna eftermäle till nästa generation.