Vem står du närmast: dina kusiner eller staten? Den senare, åtminstone när det gäller arv. Sedan 1920-talet har kusiner inte någon arvsrätt om den avlidna inte har skrivit ett testamente. I stället går pengarna till allmänna arvsfonden. Det är en statlig fond som delar ut medel till välgörenhet – men inte bara det.
Bland de cirka 800 miljoner kronor från avlidnas tillgångar som tilldelas fonden varje år finns organisationer med en politisk profil. Däribland den numera nedlagda organisationen Teskedsorden, vars uppmärksammade onlinetest ”rassekollen” bland annat slagit fast att den förra kulturministern Amanda Lind hade en rasistisk frisyr. Hon har dreadlocks, och det får man inte ha om man har ljus hy, slog Teskedsorden fast.
Det är bara ett exempel på vad avlidnas pengar kan gå till. Och det är inte rimligt. Allmänna arvsfondens pengar bör gå till välgörande ändamål som alla mer eller mindre kan skriva under på, inte politiska organisationer som människor kan ha olika åsikter om. Arvsfonden måste rensa upp bland bidragstagarna.
LÄS MER: Låt arvsfondens pengar gå till vården istället för vänsterprojekt
Men det borde också bli lättare för människor att testamentera sina pengar. I en debattartikel i SvD (27/12) skriver advokaten Thorulf Arwidson att dagens arvsregler kan lämna närstående utan arv. Ett exempel är en styvson som blev snuvad på sin styvmors förmögenhet, då mannen inte formellt var bröstarvinge. I stället gick pengarna till allmänna arvsfonden.
Arwidson föreslår att beviskraven för personer som anser sig ha kännedom om den avlidnes vilja sänks, och att en fristående nämnd gör prövningen. I dag görs detta av Kammarkollegiet, som granskar testamenten och företräder arvsfonden vid avveckling av dödsbon.
Det senare är ett helt rimligt förslag. Gällande sänka beviskrav är det svårare. Låga beviskrav kan öppna upp för bedragare att lura till sig en avliden grannes förmögenhet. Men klart är att dagens regler är otillräckliga. Inte minst i en tid då det finns familjebildningar som skiljer sig från kärnfamiljsnormen, där det kan finnas barn som inte är biologiska eller adopterade men som i praktiken är son eller dotter.
Ett sätt att lösa problemet är att göra det lättare för människor att skriva och förvalta ett testamente. Finns ett testamente som anses giltigt blir det omöjligt för staten ta över tillgångarna från en avliden som inte har några släktingar med arvsrätt. Men testamenten kommer lätt bort. De förvaras kanske i en byrålåda som försvinner vid flytt. Det innebär att det finns en risk för att ingen kommer att upptäcka testamentet, trots att ett sådant finns.
Därför bör samma regler gälla för testamenten som för äktenskapsförord. Låt Skatteverket ha hand om dem. Gör det enkelt att registrera ett testamente hos myndigheten. På så vis behöver människor inte oroa sig för att deras vilja kommer att förbises.
För att det ska fungera måste folk faktiskt skriva och registrera sitt testamente, något många kanske drar sig för. Det är inte kul att tänka på att man en dag kommer att lämna jordelivet. Men det är en försäkring. Det är inte heller så roligt att som nygift skriva äktenskapsförord. Skulle man dock hamna i skilsmässa i framtiden är man glad att man ändå registrerade ett sådant hos Skatteverket.
Människor har ett eget ansvar att försäkra sig om att ens tillgångar går till avsett ändamål. Men staten bör underlätta processen.
LÄS MER: Rasprofitörerna du betalar för
LÄS MER: Arvsfonden kränker äganderätten
