Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Bild: FREDRIK PERSSON

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Gör det lättare att gå från arbete till studier

De flesta lever en annan typ av liv när de är 40 jämfört med när de var 20, med en annan bostads- och familjesituation, vilket försvårar för vidareutbildning och omskolning.

Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

Det måste bli lättare att utbilda sig högre upp i åldrarna. Det innebär inte att kraven för att klara av en utbildning bör sänkas, däremot att det måste bli enklare att kunna kombinera studier med olika typer av livssituationer. De flesta lever en annan typ av liv när de är 40 jämfört med när de var 20, med en annan bostads- och familjesituation, vilket försvårar för vidareutbildning och omskolning. Men många är intresserade av att byta yrke.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Enligt en Sifo-undersökning från bemannings- och rekryteringsföretaget Randstad kan över hälften av svenskarna tänka sig att byta karriär. De yrken som flest är sugna på att skola om sig till är IT- och ingenjörsyrken samt lärare. Det är yrken som det råder brist på och viljan att omskola sig bör bejakas.

Att skola om sig kan emellertid vara svårt. Antalet veckor som man kan beviljas studiemedel är begränsat och den som redan har en examen har många gånger redan använt alla eller de flesta av sina veckor. Från det år man fyller 40 kan man få ytterligare 40 veckor med studiemedel – motsvarande ett års heltidsstudier – men det gäller främst om man behöver förnya eller uppdatera en utbildning som har en direkt koppling till ens nuvarande yrke.

Att många överhuvudtaget inte kan få studiemedel för att omskola sig är ett problem. Men även om man har veckor med studiemedel kvar är det inte självklart att byta arbete mot studier.

Förra året var medianlönen i Sverige 30 900 kronor. En person som är bosatt i Göteborg får med den lönen ut ungefär 23 500 kronor efter skatt. Väljer man då att börja studera får man med lån och bidrag – inklusive det tilläggslån man kan få om man tidigare har arbetat – 14 356 kronor var fjärde vecka. Det är en skillnad på mer än 9000 kronor.

Den som har minderåriga barn kan även få tilläggsbidrag. Studerar man heltid och har två barn får man då en tusenlapp mer var fjärde vecka. Skillnaden mot en heltidslön är likväl stor. För den som har ett bostadslån att amortera på och en familj att försörja kan skillnaden i ekonomisk standard avskräcka från att omskola sig.

Många studenter jobbar extra på kvällar och helger vid sidan av sina heltidsstudier. Den som redan har en examen och som har arbetslivserfarenhet kommer kunna ha ett mer kvalificerat extrajobb med högre lön än någon som precis gått ut gymnasiet.

Problemet är att man då riskerar att överskrida fribeloppet som avgör hur mycket man får tjäna vid sidan av studierna utan att studiemedlet påverkas. Det vore rimligt att höja, eller till och med avskaffa, fribeloppet. Den stora merparten av studiemedlet är lån som ska betalas tillbaka och den som arbetar mycket vid sidan av studierna bör inte straffas för det.

Ett annat alternativ är att studera deltid och arbeta deltid. Utbildningssystemet har på senare år blivit mer flexibelt med fler utbildningar på distans, men att hitta utbildningar där undervisningen sker på kvällstid eller på halvfart kan vara svårare.

I ett läge där det saknas både lärare och ingenjörer, samtidigt som det finns människor som är intresserade av dessa yrken, måste det bli lättare att kunna studera efter 30. Med fler studiemedelsveckor och möjlighet till högre tilläggslån, i kombination med högre fribelopp och mer flexibla utbildningsformer, kan fler våga ta steget.