Göteborg som Sveriges Gotham

En norsk statsvetares resereportage från Hisingen kan hjälpa oss förstå omsvängningen i svensk politik.

Det här är en åsiktstext från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

ANNONS
|

Ofta kan man få intressanta observationer om sitt eget samhälle från någon som betraktar det utifrån eller besöker det under kort tid. I danska tidningen Berlingskes weekend-bilaga finns en läsvärd essä med titeln "Sveriges Gotham" (7/4).

Gotham är som bekant den mörka stad där Läderlappen – eller Batman för yngre läsare – hjälper medborgare mot skurkar och korrupt överhet.

Skribenten till essän är Asle Toje, norsk statsvetare och forskningschef vid det norska Nobelinstitutet. I essän berättar han om ett besök hos Polisen på Hisingen. Där får han följa med på patrullering i stadsdelen Biskopsgården ”där migrationens elementärpartiklar bor uppsamlade i opersonliga, modernistiska bostadsblock”. Han visas runt mellan brottsplatser, kända också i Norge, och han får höra polisernas personliga berättelser.

ANNONS

Gästen noterar skillnaderna mellan hur poliserna på Hisingen talar och hur de agerar. De talar om dialog som om de läste ur en instruktionsbok. Samtidigt får han som besökande journalist bära skottsäker väst.

En polis berättar till författarens häpnad att hon alltid har en kula i loppet på sin pistol. Hon är rädd för att inte hinna göra mantelrörelse. Alla poliser hon känner till gör på samma sätt.

Asle Toje ser roten till otryggheten i bristande integration. På väggen på polisstationen noterar han runt 120 uppsatta bilder med namn på personer som polisen förknippar med den grova brottsligheten i området. Bara sex av fotona föreställer vad han beskriver som vita svenskar.

När Toje i sin essä sedan kritiserar den svenska integrationen är han bitvis hård. Svenskarna är toleranta i teorin, men svåra för en nykomling att närma sig. De har inget problem att betala mycket skatt i omfördelning till nyanlända, men de vill inte integrera sig med dem, utan föredrar att bosätta sig i egna områden där de slipper sociala konflikter. Toje sammanfattar att migranter i Sverige möter en stat som är varm och generös, men en befolkning som kan uppfattas som kall och avståndstagande.

Den norske statsvetaren tycker sig se att integrationsproblemen har börjat att förändra det svenska samhället. Just kopplingen mellan kriminalitet och kulturell bakgrund ser han som central. Den har lett ett nytt medielandskap som också skapat ett nytt partipolitiskt landskap.

ANNONS

Asle Toje menar vidare att integrationsproblemen har varit särskilt svåra att hantera för Socialdemokraterna. Deras varumärke och berättelse har handlat om hur ekonomisk omfördelning och aktiva ingripande från samhällets sida ska göra människor laglydiga och skapa trygghet.

Trots att Toje beskriver att han bara i Biskopsgården ser ”en i sanning imponerande mobiliseringen av hela samhället” fortsätter utvecklingen åt fel håll. Överallt i den svenska välfärdsbyråkratin möter han "integrationsutmattning". Socialdemokraternas mirakelmedicin fungerar inte längre.

Värt att notera är att Asle Tojes essä publicerades före Socialdemokraternas kongress i Göteborg. Där befästes en omlagd migrationspolitik. Där talades det om 10 000 nya anställda i Polisen och statsministern använde en strängare ton beträffande vikten av lag och ordning. Allt medan poliser samtidigt angreps med brandbomber några kilometer bort i Hammarkullen.

Varför kallar då Asle Toje Göteborg för Sveriges Gotham? Det som utmärker Gotham City i serien om Läderlappen är att stämningen är gotisk och vad som helst kan hända. Människor inte litar på varandra och det saknas en högre ordning. Eller som Toje skriver: det är en stad där brottslingar kan flina polisen i ansiktet.

Den norske besökaren ser i Göteborg en stad – och ett land – där samhället inte längre klarar av att hantera de problem och påfrestningar det utsätts för. Medborgarnas värderingar förskjuts och med tiden följer politiken med.

ANNONS

Detta var vad som skedde i USA under den efterkrigstid då serien Batman blev populär. Medborgarnas tilltro till socialt ansvarstagande och progressiv politik övergavs då den inte ledde till minskad, utan snarare till ökad, brottslighet.

Asle Toje ser samma utveckling i Sverige. Den socialliberala dagordningen trängs stegvis tillbaka. Även om man inte gillar den besökande betraktarens analys är det svårt att helt avfärda den.

ANNONS