Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut

Mathias Bred: Frågan är bara när SDN ska skrotas

Att SDN försvinner är en logisk följd av att makt flyttas till medborgarna.

Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

Kommunstyrelsen i Göteborg hanterar nu tidsplanen för att centralisera grund- och förskoleförvaltningarna. Reformen innebär att stadsdelsnämnderna förlorar verksamhet som motsvarar runt 40 procent av deras budget. SDN står då med överkapacitet på lokaler och olika stödfunktioner som HR och ekonomi. I det läget säger David Lega (KD) till GP (27/3) att han helt vill skrota SDN-systemet, gärna så snabbt som möjligt.

Lega har rätt i att det finns goda skäl att lägga ned SDN. För det första är det en logisk konsekvens av valfrihetsreformerna. Skolpeng och äldreomsorgspeng flyttar makten från politikerna till medborgare.

Kvar hos SDN blir frågor om individ- och familjeomsorg samt försörjningsstöd. Dessa kan knappast centraliseras. Men de motiverar inte stadsdelsnämnderna som var tänkta att ha befolkningsansvar i geografiska delar av staden.

Det finns också ytterligare skäl att bli av med SDN. Dessa marknadsfördes som ett sätt att öka demokratins lokala och folkliga förankring. Men efter att ha haft dem i olika former och antal under snart fyrtio år kan nog göteborgarna konstatera att nämnderna haft motsatt effekt. 

I praktiken har de stadsdelsnämnderna blivit en buffert mellan de centrala politikerna, som suttit kvar på makten, och medborgarna. Nedskärningar och impopulära besluts har fått genomföras av fritidspolitiker som egentligen inte haft mycket att säga till om. 

Socialdemokraterna har som styrande parti varit mästare på att parera oppositionen genom att bolla frågor mellan de olika nivåerna. En fråga som tas upp i fullmäktige hänvisas till stadsdelsnämnderna och vice versa. För medborgarna har det varit svårt att se var ansvaret för förd politik egentligen har legat.

Trots detta är David Lega ensam om att snabbt vilja lägga ned organisationen. Helene Odenjung (L) ser inte frågan som aktuell utan vill först se till att den nya centrala skolförvaltningen kommer på plats. 

Liberlarernas förhållande till SDN-systemet är överhuvudtaget intressant. När Göteborg på försök började med kommundelsnämnder på 80-talet var det L som var drivande. Det var samma generation folkpartister som menade att torgmöten skulle vitalisera demokratin.

Liberalerna har sedan undvikt att kritisera SDN-systemet som sådant. Men man har kraftigt kritiserat resursfördelningssystemet som missgynnat skolan, och man har varit den drivande kraften bakom att grundskolan och förskolan nu får central förvaltning.

Moderaterna har historiskt varit skeptiska till SDN på ekonomisk grund. Men M har också förstått att man i Göteborg inte vinner val på omorganisationer. Synen på SDN blir nu en skiljelinje inom den annars tajta Göteborgsalliansen. Lite komiskt står Liberalerna för det mest konservativa förhållningssättet och Kristdemokraterna för det mer progressiva. 

En orsak till att det är ett litet parti som KD som driver på är måhända att de inte fått så många presidieplatser ute i stadsdelsnämnderna. Dessa är ofta välarvoderade. De stora partierna har däremot många företrädare som får betydande del av sina inkomster från SDN. Ett förhållande som nog kommer att ha en konserverande effekt.