Tänk vad jobbigt det hade varit om vi fortsatt att skicka brev i stället för att övergå till e-post. Eller om möjligheten att deklarera på internet försvann och vi behövt återgå till fylla i blanketten för hand. Eller om vi inte längre kunde skicka pengar via telefonen utan tvingades gå till banken varje gång en räkning ska betalas. Superjobbigt.
Allt tyder på att digitaliseringen kommer fortsätta underlätta våra liv. Idag är det exempelvis möjligt att samtala med läkare genom en app och i Estland har man kunnat rösta digitalt sedan 2007. En förutsättning för allt detta är att IT-säkerheten fungerar. Dels självklart för att hemliga uppgifter inte ska läcka till obehöriga, men också för att dessa tjänsters existens bygger på att användarna känner fullt förtroende att deras uppgifter inte kommer på avvägar.
Därför är de brister som uppdagats i samband med Transportstyrelsens haveri så allvarliga. De verkar inte varit ensamma om dålig IT-säkerhet. Riksrevisionen har flera gånger tidigare riktat kritik mot hur myndigheter hanterar känslig information. Ofta verkar de inte ha koll på hur IT fungerar eller hur känslig datan de hanterar faktiskt är. Skulle Transportstyrelsen ha skickat över en hög med hemliga, fysiska papper till Tjeckien utan att först kolla mottagarens säkerhetsklassning? Troligtvis inte.
Många försök har gjorts att skylla allt på fenomenet outsourcing. Givetvis är inte det problemet, snarare kan outsourcing höja säkerhetsnivån eftersom många av företagen är betydligt mer kunniga på IT-säkerhet än myndigheterna. Dessutom finns det väl inget som säger att svenskar är mer pålitliga än tjecker eller att anställda på myndigheter skulle vara med hederliga än de i privat sektor?
Förhoppningsvis är det slut på slarv och dålig koll i och med uppmärksamheten kring Transportstyrelsen. Luckorna kan inte bara riskera rikets säkerhet – de står också i vägen för den tekniska utveckling som steg för steg underlättar och förbättrar våra liv.
