Det danska valet blev en rysare. In i det sista var det osäkert om statsminister Mette Frederiksen och hennes socialdemokrater skulle få fortsätta styra. Sent på valnatten stod det klart att vänsterblocket vunnit valet. Socialdemokratiet fick 27,5 procent och gick därmed framåt med två mandat. Det är det bästa valresultatet för S på 20 år. Strategin att göra valet till en fråga om trovärdighet och ledarskap i kris lyckades i Danmark. Liksom fokus på välfärd och klimat och markeringarna mot de mer vänsterlutande stödpartierna att det är slutdiskuterat om invandringen. Den ska vara fortsatt stram.
Totalt fick vänstersidan 87 av 179 mandat i folketinget. Den borgerliga sidan fick nöja sig med 72 mandat, och det nya mittenpartiet Moderaterne, lett av den tidigare borgerliga statsministern och Venstrepolitikern Lars Løkke Rasmussen, kammade hem 16. S har sagt att de vill söka stöd för en bred mittenregering, men hur det blir med den saken är oklart. Frederiksen har mandat att fortsätta styra med sitt vänsterunderlag.
Man kan gott säga att det var det mest kaosartade valet i Danmark på i mannaminne. Inte på 50 år har så många väljare bytt parti och varit så osäkra in i det sista. Dessutom har en rad mer eller mindre nystartade partier gått riktigt bra. Då det danska parlamentet har en spärr på två procent är det inte ovanligt att nya partier startas och lyckas ta sig in i folketinget, men valet 2022 kommer gå till historien som de nya partiernas seger.
Den stora skrällen är att två utbrytare från Venstre – Lars Løkke Rasmussen och den tidigare migrationsministern Inger Støjberg – lyckades göra riktigt bra val med sina nybildade respektive partier. Moderaterne fick förvisso inte den vågmästarroll de hade hoppats på, men blir ändå tredje största parti. Støjbergs parti Danmarksdemokraterne, som gått till val på att ”se Danmark utanför Köpenhamn”, blev femte största parti (av tolv) med drygt åtta procent.
Den andra sidan av myntet är att den traditionella borgerligheten i Danmark, Venstre och Konservative, bägge gjort usla val.
Konservative backar förvisso ”bara” 1,1 procentenheter till 5,5 procent, men har i mätningar legat betydligt högre. Så sent som i augusti fick partiet 16 procent i opinionen. Resultatet kan därför inte ses som något annat än en flopp. Historiskt sett är det dessutom låga siffror.
Men den riktigt stora katastrofen står Venstre för, det stora borgerliga partiet i Danmark. Under Løkke var det större än S. Men nu har stödet nästintill halverats och sjunker från 23,4 procent till 13,3.
De har sig själva att skylla. Hur företrädarna för Venstre och Konservative betett sig utgör skolboksexempel på hur man inte ska agera om man vill styra ett land.
Ett stort misstag var att Venstre sparkade ut Inger Støjberg, som fälldes i domstol för att hon som minister gav order om att skilja gifta par åt om den ena var minderårig. Detta för att skydda barn från barnäktenskap. Men hon blev alltså fälld, något också hennes eget parti stöttade. Danmarksdemokraternes valframgång visar att det var ett misstag att göra sig av med den kontroversiella men populära politikern, som anklagat sitt gamla parti för att ignorera landsbygden.
Dessutom har Venstre och Konservative bråkat inför öppen ridå under valrörelsen och månaderna dessförinnan. De kom inte ens överens om vilken partiledare som skulle vara statsministerkandidat för de borgerliga, och de har bråkat om politikens innehåll. Konservative gick till val på att ta bort den så kallade ”toppskatten” – värnskatten, ungefär – vilket fick veteraner inom det mer mittenorienterade Venstre att anklaga partiledaren Søren Pape Poulsen för att vara en ”dansk Liz Truss”. Konservative har å sin sida svarat spydigt att Venstre borde se till sina egna problem. Dessa bråk har inte imponerat på väljarna, särskilt inte när en tidigare populär, borgerlig statsminister dyker upp som gubben i lådan.
I Sverige har intresset för dansk politik de senaste åren handlat om huruvida Socialdemokraterna skulle kunna kopiera sina danska kolleger och föra en ekonomisk vänsterpolitik kombinerat med en stram migrations- och integrationspolitik. Men det finns även en annan lärdom att dra, som den danska borgerligheten bjuder på: Ju mer bråk, desto lägre väljarstöd.
LÄS MER: Danmark visar vägen ur integrationsproblemen
LÄS MER: Har danskarna blivit vansinniga?
