Att Fiskekyrkan engagerar göteborgarna var ingen högoddsare. Således fick jag många instämmande mejl efter min senaste krönika om hotet mot fiskhallens fortsatta verksamhet. Ett axplock:
"I tisdags flög jag hem från Warszawa med de polska bolaget LOT och bläddrade lite i deras in flight magazine. De presenterade Göteborg och dess sevärdheter på några sidor...Roligt var ändå att Fiskekyrkan framhölls som något man bör besöka i en publikation riktad till icke svenska läsare, i ett inslag utformat av professionella reklammänniskor", skrev en läsare.
"Som gammal göteborgare, född i Christine församling 1930, skulle jag vilja likna en handläggning som avlägsnar "fiskeriet" från fiskekyrkan som helt obegriplig, som om exempelvis parisarna plötsligt fick för sig att riva Eiffeltornet", reflekterade en annan läsare.
"Vad jag egentligen ville tala om är Higabs luddiga uttalande om fastighetens framtid. Vad som ligger mellan raderna, men som naturligtvis inte uttalas är följande. En renovering, och i detta fall omfattande, medför betydande hyreshöjningar, vilket nuvarande verksamheter sannolikt har svårt att klara. Detta vet Higab mycket väl men talar inte klarspråk i frågan", misstänkte ytterligare en upprörd mejlare.
Det visade sig vara en befogad "misstanke".
Som GP berättade i en artikel i veckan så handlar den pågående utredningen om hur Fiskekyrkan skall kunna bära de höga hyror som blir resultatet av den planerade renoveringen.
– Det är väldigt mycket pengar, sa Stefan Lundqvist, vice vd och finanschef på Higab, om de kommande förlusterna.
Han menar dock att det inte handlar om att avveckla fiskhandeln:
– Det handlar om att vi ska utveckla dagens koncept till att bli ännu bättre, sa Stefan Lundqvist till GP.
Enligt honom kan det handla om allt från mer fisk- och skaldjurförsäljning, utökade serveringsmöjligheter, till uteservering och förlängda öppettider. Och att få ner kostnader och förbättra Higabs affär.
Politikerna i Higabs styrelse har inte emellertid bara fattat beslut om stängning och renovering utan också om att Higab skall ta fram ytterligare förslag på Fiskekyrkans framtida inriktning. Det är dessa alternativa förslag, som med all rätt, rört upp göteborgarnas känslor: Fiskekyrkan skall inte vara något annat en just en helgedom för fisk och skaldjur, tycker tiotusentals göteborgare.
Vad har Fiskekyrkans väl och ve med EU-valet att göra, undrar möjligtvis en och annan läsare av denna krönikas rubrik. Absolut ingenting, är svaret. Kopplingen är precis lika långsökt som den mellan fisk och val.
Men en dag som denna, när svenskarna går till valurnorna för att välja vilka politiker som skall representera oss i Bryssel och Strasbourg, är det omöjligt att förbigå valet med tystnad. För det är viktigt men långt ifrån enkelt. Dels därför att EU-parlamentet är längre bort både fysiskt och mentalt än riksdag och kommunfullmäktige. Dels därför att det inte är alldeles enkelt att bena ut vad de olika partierna vill, vilka frågor som verkligen är EU-relaterade och vilka som egentligen är inrikespolitiska. Sannolikt kommer många väljare också att ta chansen att "recensera" de olika partiernas agerande sedan valet i september förra året.
Valaffischerna ger, som alltid, väldigt liten vägledning. Liberalerna tycker att vi skall "rösta bort extremister och nationalister". Någon däremot?
Socialdemokraterna är "för demokrati och jämlikhet. Mot klyftor och extremism". Svårt att säga emot!
Moderaterna vill inte ha "terrorister på våra gator". De är också emot stöldligor. Det tror jag att vi kan hålla med om!
Centern och Annie Lööf, som knappast kännetecknas av ödmjuk blygsamhet, meddelar att Europa behöver oss och våra lösningar: "vår kamp mot högerextremismen behövs i Europa", liksom vår klimatpolitik och vårt miljöansvar. Säkert är Europa tacksamt!
Miljöpartiet föredrar hopp framför hat. Och det är ju bra! Dess bättre har partierna tydligare åsikter än valaffischerna. När vi i dag röstar i EU-valet gör vi det som allt EU-vänligare nation. Enligt 2018 års SOM-undersökning har stödet för EU-medlemskapet aldrig varit större: 59 procent av svenskarna är för medlemskapet. Hösten 2016 var stödet tio procentenheter lägre: 49 procent.
Enligt SOM-institutet så är det sannolikt att britternas minst sagt snåriga Brexit-process har bidragit till att öka stödet för det svenska EU-medlemskapet. Hela 68 procent av svenskarna ogillar tanken på ett motsvarande svenskt utträde ur unionen. SOM-undersökningen visar också att svenskarna tycker att medlemskapet påverkar Sverige på ett positivt sätt vad gäller till exempel militär säkerhet, miljö, ekonomi och sysselsättning. Det innebär emellertid inte att svenskarna, som Liberalerna, vill ha mer EU. Inte heller vill vi ha mindre EU, som SD och V. V, som så sent som i februari i år släppte kravet på EU-utträde, och SD som gjorde samma sak i januari. Man skall inte utesluta att vändandet av EU-kapporna, eller följsamheten om man vill vara vänlig, har att göra med den allt mer positiva EU-opinionen.
– De flesta tycker att det är bra som det är och vill behålla status quo, sa Linda Berg vid Centrum för Europaforskning vid Göteborgs universitet.
Det gäller EU-medlemskapet! Och det gäller Fiskekyrkan. Se där äntligen en koppling mellan de två!
