Det nuvarande betygsskalan infördes 2011.
Det nuvarande betygsskalan infördes 2011. Bild: Anders Wiklund/TT

Karin Pihl: Fel att bara slopa gränsen för godkänt i skolan

Lösningen på att många elever inte klarar godkänt är inte att ta bort betyget F. Om betygssystemet ska göras om bör det förändras i grunden.

Det här är en åsiktstext från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

ANNONS

För många niondeklassare blir underkända. Nästan 15 procent av alla elever lämnar grundskolan utan att ha klarat godkänt i något av de tre kärnämnena svenska, engelska och matematik. Det innebär att de inte får behörighet att söka till något av de nationella gymnasieprogrammen. Som alternativ finns då introduktionsprogram där eleven kan läsa in behörigheten.

Nu öppnar skolministern Lina Axelsson Kihlblom för att slopa betyget F, underkänt. Hon säger till DN (17/6) att det är ett problem att så pass många elever som inte når godkänt slås ut. Utan behörighet till gymnasiet är det högre risk att drabbas av arbetslöshet eller dras in i kriminalitet. Därför är det bättre att ingen underkänns och att alla ges chansen att gå gymnasiet. Fler ska ”känna sig okej”, enligt Axelsson Kihlblom.

ANNONS

Skolministern har rätt i att det är ett problem att så pass många elever inte når godkäntgränsen. Men att ta bort betyget F och behålla det övriga betygssystemet intakt är en dålig idé. Det skulle innebära att skolan inte gör skillnad på de elever som inte nått kunskapsmålen och de elever som klarat godkänt.

Förvisso skulle det frigöra en hel del resurser från skolan, som då slipper satsa lika mycket på hjälp och stöd till de elever som riskerar att få underkänt. Men risken är uppenbar att problemet bara dumpas över på gymnasieskolan. I praktiken skulle de minst populära gymnasieskolorna med lägst ansökningstryck bli en förlängning av grundskolan, med elever som behöver undervisning på grundskolenivå. Betyg symboliserar ju någonting – i fallet F att eleven har för låga kunskaper i ett visst ämne sett till vad Skolverket anser är miniminivån. Med tanke på den konkurrens som råder, inte minst på gymnasiemarknaden i storstäderna, finns en risk att betygsinflationen ökar än mer. Skolor med studiesvaga elever vill ändå ha hyfsade snittpoäng, och då vill skolor som anser sig vara lite finare ha ännu högre snittpoäng.

Ytterligare ett problem är att de elever som har den intellektuella förmågan att nå godkänt men som saknar motivation skulle bli ännu mindre sugna på att faktiskt anstränga sig att klara av målen. För till skillnad från vad skolministern säger i DN-intervjun – att det skulle vara en myt att barn är lata – finns det elever som helt enkelt inte är motiverade.

ANNONS

Att slopa F men behålla betygssystemet intakt i övrigt är därför en dålig idé. Därmed inte sagt att det nuvarande systemet är bra. Tvärtom. För att få E, godkänt, i svenska i årskurs nio så borde det räcka med att kunna skriva skapligt och kunna läsa med hyfsat flyt.

Men betygskriterierna kräver att eleven närmast ska ha akademiska färdigheter för att bli godkänd. Som att kunna utvärdera källor och göra analyser på en nivå som känns rimlig för en högskolestudent. Alla elever har inte de kognitiva förmågorna att ”utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor tolka och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk”, som det står i kunskapskraven.

Till hösten börjar förvisso nya betygskriterier gälla. Dessa är bättre. Men fortfarande avkrävs exempelvis förmåga till källgranskning för att nå det lägsta godkänt-steget. Det räcker inte att kunna skriva och läsa.

Ett alternativ till att slopa betyget F är att ta bort kraven på att ha godkänt i kärnämnena för den som vill läsa ett yrkesprogram, där teoretiska färdigheter inte är lika avgörande. Normen att en högskoleexamen är rätt väg för alla i livet måste utmanas. En del elever som inte klarar målen är omotiverade, men andra har helt enkelt inte den kognitiva förmågan.

ANNONS

Ytterligare ett alternativ är att återinföra de relativa 1-5-betygen som avskaffades på 1990-talet. I stället för målrelaterade betyg sattes betygen efter en normalfördelningskurva i landet. Det skulle lösa problemet med betygsinflation.

Inte heller det systemet är perfekt. Det är mycket möjligt att de som får ettor ”inte känner sig okej”, för att använda skolministerns ord. Men hur mycket man än trixar och fixar med betygssystemet går det inte att skapa perfekt jämlikhet där ingen blir besviken.

LÄS MER: Skolan kan inte bara lyssna in elever med särskilda behov

LÄS MER: Skolor bör inte drivas som företag

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS