Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Den nya utlänningslagen väntas antas av riksdagen. Foto: Johan Nilsson / TT / Kod 50090 Bild: Johan Nilsson/TT
Den nya utlänningslagen väntas antas av riksdagen. Foto: Johan Nilsson / TT / Kod 50090 Bild: Johan Nilsson/TT

Familjer kommer att splittras

Åsa Backlund och Henry Ascher replikerar Adam Cwejman.
Det här är en replik på en ledartext. Åsikterna är skribentens egna.

I en ledarkrönika kritiserar Adam Cwejman forskarna bakom uppropet mot den nya utlänningslagen. Enligt Cwejman handlar merparten av uppropets argument ”om hur den nya utlänningslagen specifikt drabbar de som vill stanna i Sverige, men av olika skäl inte har rätt till det” och ”att all politik som skulle innebära en mer reglerad, och därmed minskad, invandring ’enligt forskningen’ kommer misslyckas medan all politik som innebär en ökad invandring får rätt av forskningen.”

Uppropet handlar om vad den nya lagen innebär för de människor som bedömts ha asylskäl liksom följderna för det svenska mottagarsamhället. Vi skriver varken om personer som saknar asylskäl eller att invandringen behöver öka. Vi lyfter att forskningen understryker betydelsen av säkerhet, förutsägbarhet inför framtiden liksom stöd från viktiga närstående för att kunna lägga traumatiska upplevelser bakom sig, och att oläkta trauman försvårar möjligheterna till språkinlärning och integration.

Vi pekar på riskerna med att den nya lagen innebär att familjer kommer att splittras under många år och att en stor grupp människor genom upprepade tillfälliga uppehållstillstånd riskerar att leva under lång tid i Sverige i ett lagstadgat utanförskap.

Uppropets slutsatser bygger inte som Cwejman skriver på ”slarvig hänvisning till ospecificerad forskning för att ge understöd för en partsinlaga.” I länken ”Referenser” efter underskrifterna i webbartikeln finns ett 30-tal vetenskapliga referenser, ett urval av all den forskning uppropet bygger på.

Migration bedöms av FN och Världshälsoorganisationen vara en av de stora utmaningar vår värld står inför idag. För att möta det måste våra åtgärder bygga på den kunskap och erfarenhet som finns.

Forskningens betydelse är att den på ett annat sätt än åsikter och debattinlägg har verktyg för att systematisera och utvärdera kunskap. Som forskare finansieras vårt arbete i stor utsträckning av skattebetalarnas medel. Det är vår skyldighet att lyfta fram befintlig forskningskunskap så att den kan användas, av allmänheten och av de förtroendevalda politiker som skall fatta långsiktigt hållbara beslut.

Henry Ascher

Åsa Backlund

Initiativtagare till forskaruppropet med kritik mot den nya utlänningslagen