Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Amir Sariaslan: Familjemiljön förklarar inte skillnader i läsförmågor bland barn

Föräldrar som är flitiga bokkonsumenter och som har en förkärlek till högläsning utmärker sig även på en rad andra områden jämfört med andra föräldrar. Frågan blir då huruvida skillnaderna i läsförmåga bland barnen orsakas av dessa familjära miljöfaktorer i sig eller om dessa kan förklaras av föräldrarnas andra attribut?

GP Ledare är oberoende liberal. Fristående gästkolumnister representerar ett bredare politiskt spektrum.

I debatten om vad som förklarar skillnader i läsförmågor bland barn är det inte ovanligt att svaren sökes i hemmiljön – från utbudet av böcker i barndomshemmet till föräldrarnas intresse av att läsa sagor till sina barn. Föräldrar som är flitiga bokkonsumenter och som har en förkärlek till högläsning utmärker sig dock även på en rad andra områden jämfört med andra föräldrar.

Frågan blir då huruvida skillnaderna i läsförmåga bland barnen orsakas av dessa familjära miljöfaktorer i sig eller om dessa kan förklaras av föräldrarnas andra attribut? Exempelvis kan dessa attribut inkludera högre kognitiva förmågor, specifika personlighetsdrag och andra individegenskaper som har en måttlig till betydande ärftlighetsgrad. För att kunna besvara frågor av den här typen behöver man således genomföra genetiskt informativa studier där man kontrollerar för genetiken för att på så vis kunna isolera effekterna av miljöfaktorerna.

Nederländska forskare har med hjälp av storskaliga genetiskt informativa studier länge visat att de individuella skillnaderna i läsförmågor kan till 64-87 procent tillskrivas ärftliga faktorer.

Miljöfaktorer som delas inom familjehemmet tycks inte ha någon förklaringskraft överhuvudtaget medan individspecifika miljöfaktorer (inkl. slumpfaktorer och mätfel) tenderar att förklara de återstående skillnaderna. I en specifik studie undersökte forskarna därtill huruvida exponering till böcker förbättrade barnens läsförmågor eller om det var barn med bättre läsförmågor som valde att läsa mer. Den bästa evidensen pekade på att ett ökat utbud av läsmaterial inte orsakade bättre läsförmågor utan att den kausala riktningen tycktes vara den omvända.

Dessa fynd får stöd även hos ett antal amerikanska adoptionsstudier där man har studerat hur väl läsförmågor korrelerar mellan adoptivbarn och deras adoptiv- respektive biologiska föräldrar. Adoptionsdesignen utgör ett naturligt experiment då barnen enbart delar miljöfaktorer med sina adoptivföräldrar och genetiska faktorer med sina biologiska föräldrar.

Studierna som har genomförts i delstaterna Colorado och Minnesota visade tydligt att det inte förelåg några statistiskt signifikanta samband mellan adoptivbarn och deras adoptivföräldrar vad läsförmågor anbelangade, vilket talar emot en betydelsefull effekt av hemmiljön. Däremot fann forskarna att barnens läsförmågor korrelerade med deras biologiska föräldrars läsförmågor - trots att dessa inte har varit närvarande i barnens uppväxt.

Familjemiljön under uppväxten har således en, i bästa fall, ytterst begränsad effekt på barnens läsförmågor. Resultaten skall inte tolkas som en form av genetisk determinism då miljöfaktorer fortfarande är viktiga men tycks antingen vara individspecifika eller sådana som står bortom familjernas kontroll. Identifieringen av specifika miljöfaktorer som är av betydelse för barnens läsförmågor utgör således en förutsättning för utvecklandet av mer effektiva interventioner.