Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Franska och Tyska kommer efter Brexit vara de dominerande språkgrupperna i EU-samarbetet. Bild: Francois Mori

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Förstår man inte språket förstår man inte Europa

Det är sorgligt att svenskar har svårt att kommunicera med tyskar och fransmän bortom beställningar av mat och dryck. Den som inte förstår språket kommer också att få det svårare att förstå sig på landet där det talas och människorna som bor där.

GP Ledare är oberoende liberal. Fristående gästkolumnister representerar ett bredare politiskt spektrum.

Svenskar har svårt att kommunicera med människor från Tyskland och Frankrike, länder som vi har mycket gemensamt med historiskt och kulturellt och vars politik idag är helt avgörande för Europa. Medan vi generellt sett är mycket bra på engelska – bättre än invånarna i de flesta andra europeiska länder – är vi desto sämre på tyska och franska.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

År 2012 publicerade EU-kommissionen en rapport om språken i Europa, baserad på intervjuer med drygt 26 000 personer. 89 procent av svenskarna uppgav då att de var kapabla att delta i en konversation på engelska, jämfört med 56 procent av tyskarna och 39 procent av fransmännen. Andelen svenskar som uppgav att de kunde delta i en konversation på tyska var 26 procent och endast 9 procent uppgav att de kunde konversera på franska.

Dessa siffror bygger på självskattning och inte på faktisk språklig förmåga. Men trots risken att människor under- eller överskattar sin egen förmåga visar siffrorna tydligt att det finns ett språkglapp i Europa.

De senaste åren har det skett en liten ökning i antalet elever som läser moderna språk i gymnasiet. Av de elever som avslutade gymnasieskolan 2016/2017 hade drygt hälften läst moderna språk, varav 23 procent av denna hälft läste tyska och 18 procent läste franska.

Trots ökningen är siffrorna dystra om man tittar på hur stor andel av eleverna som når en högre nivå i det språk som de har valt. Undervisningen i moderna språk är upplagd så att det finns sju olika steg där varje steg omfattar hundra undervisningstimmar. Den som läst franska, tyska eller spanska i grundskolan börjar med steg 3 om de fortsätter med samma språk i gymnasiet.

Av de som gick ut gymnasiet läsåret 2016/2017, och som läste ett modernt språk, nådde knappt en tredjedel av eleverna upp till steg 3 och knappt hälften nådde steg 4. Endast 5 procent av de elever som läste moderna språk nådde någon av de högre nivåerna – alla språk inräknade.

För den som bara besöker Tyskland eller Frankrike några dagar som turist kommer språkglappet inte att utgöra något större bekymmer. I de städer som lockar flest turister brukar hotell- och restaurangpersonal tala god engelska. Man behöver dessutom inte tala varken tyska eller franska särskilt väl för att klara av att beställa en öl på nämnda språk.

Det är ändå sorgligt att svenskar har svårt att kommunicera med tyskar och fransmän bortom beställningar av mat och dryck. Den som inte förstår språket kommer också att få det svårare att förstå sig på landet där det talas och människorna som bor där. Språket är nyckeln till information, oavsett om det gäller insikter om sociala koder eller samhällsnyheter.

Förvisso går det att ta del av nyheter och analyser som rör Frankrike respektive Tyskland på engelska, och i viss mån även på svenska. Men dessa är inte sällan baserade, åtminstone delvis, på sådant som redan sagts eller skrivits i fransk eller tysk media.

Den som själv behärskar franska eller tyska behöver inte förlita sig på andras tolkningar, utan kan istället göra sina egna. Det är en självständighet som är mycket värd.