Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Mathias Bred: Förankra betygen i centralt rättade nationella prov

Betygsinflationen i svensk skola måste brytas. Centralt rättade prov som grund för betyg skulle samtidigt stärka skolans roll som kunskapsförmedlare.

Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

SVT Uppdrag gransknings avslöjande om betygsinflation stärker bilden av en verklighet vi redan visste fanns. Skoleleverna ges allt högre betyg samtidigt som vi tack vare internationella jämförande studier, som PISA, vet att de presterar sämre.

 

Konkurrensverket beskrev femomenet i rapporten "Betygets värde" redan år 2010. Utredaren spårade betygsinflationen till tre reformer som genomfördes under 90-talet: Kommunaliseringen, elevpengen, och det förändrade betygssystemet. Alla tre pekade mot förhöjd risk för inflation i betygssättningen. 

 

Det nya målbaserade betygen skapade en möjlighet att höja betyg som inte det tidigare relativa betygssystemet hade medgett. Elevpengen gav ett ekonomiskt incitament för skolorna att sätta högre betyg, och kommunaliseringen gjorde det i sin tur svårare för Skolverket att kontrollera och styra utvecklingen.

 

Att skolelever i dag ofta får högre betyg för lägre kunskaper är ett stort problem. Det devalverar kunskapens värde, det urholkar tilltron till ett meritokratiskt samhälle, och det gör det svårare att göra ett bra skolval då betygen inte säger hur bra en skola är på att ge eleven nödvändig kunskap.

 

Så vad bör göras? Politiker som inte gillar valfrihet kommer att använda betygsinflationen för att angripa det fria skolvalet. Men det har de svag grund för. Betygsinflation finns även i kommunala skolor. Det är inte konkurrensen i sig det är fel på, utan på regelverken. 

 

Systemet med kommunala huvudmän och elevpeng borde redan från början ha kompletterats med nationella prov som rättats centralt och som satte ramarna för betygen. Det hade säkrat kvalitén på betygen, stärkt individens rättssäkerhet och betonat skolans roll som kunskapsförmedlare. 

 

Mot centralt rättade prov finns förvisso argument som bör beaktas. Det är dyrt och det förändrar lärarrollen på ett sätt som många lärare inte gillar. Läraren får mindre makt över betygssättningen och förlorar ytterligare av sin autonomi. Men kostnaden måste vägas mot den nuvarande utvecklingen med sjunkande resultat, och lärarrollen skulle kunna utvecklas till att bli mer av kunskapsförmedlare och handledare, och mindre av domare. 

 

Skolvalet är en liberal reform som vi vill behålla. Men även om det inte hade funnits  hade decentraliseringen till kommunerna i sig inneburit ett ökat behov av centrala prov för att säkerställa rättsvisande betyg.