Under tisdagen presenterade regeringen sin vårbudget. Under presskonferensen tecknade finansminister Magdalena Andersson (S) en väldigt ljus bild av svensk ekonomi. Men – som Ulf Kristersson, ekonomisk-politisk talesperson för Moderaterna, förtjänstfullt påpekade under sin efterkommande presskonferens – även om Sverige har god BNP-tillväxt så är tillväxten av BNP per capita inte god. Den ligger väsentligt lägre än det historiska snittet. Med andra ord: utslaget på befolkningen så är tillväxttakten inte särskilt hög.
Kanske är det därför som Andersson (S) under måndagen förkunnade att hon vill införa nya mått på välstånd. ”Vi vill kunna spegla en bredare verklighet.”,sade finansministern till Svenska Dagbladet (17/4).
Nog för att man inte ska stirra sig blind på BNP-måttet när man utformar och värderar sin ekonomiska politik, men faktum kvarstår att det är ett internationellt vedertaget mått som säger mycket om hur det går rent ekonomiskt. Det är talande att regeringen i stället för att fokusera på att vända utvecklingen med den svaga tillväxten väljer att införa nya mått för att på så sätt kunna teckna en annan bild av verkligheten.
Det passiva förhållningssättet speglas även i själva budgeten. Bland annat innehåller den ekonomiska tillskott till polis- och försvarsmyndigheten, något som i sig är välkommet. Förändringarna kan emellertid sammanfattas med ”för lite och för sent”. Polisen får 700 extra miljoner, och försvaret 500. Sett till hur situationen ser ut för respektive myndighet så är det närmast provocerande att regeringen framställer detta som satsningar.
Överbefälhavare Micael Bydén har krävt minst 6,5 miljarder extra för åren 2018-2020. Allan Widman (L), ordförande i riksdagens försvarsutskott, menar att försvaret skulle behöva minst 16 miljarder för att kunna leverera det som redan är beslutat av riksdagen (Aftonbladet 28/2). De 500 miljoner extra som regeringen nu avsätter utgör således drygt 3 procent av det Widman menar behövs.
Rikspolischef Dan Eliasson bad vid samma tidpunkt om 3,9 extra miljarder för år 2018-2020 (Expressen 28/2). En siffra som borde bli ännu högre nu när Socialdemokraterna själva höjt ambitionsnivån och gjort utspel om 10 000 fler polisanställda, något som knappast är gratis. Därtill bör pengar avsättas för att kunna höja polisernas löner.
Vidare har en rad skattehöjningar tidigare aviserats. Bland annat ska fler betala statlig inkomstskatt och skattereglerna för småföretagare blir änmer ofördelaktiga. Detta kommer dock bli aktuellt först i höstbudgeten. Då återstår att se hur de borgerliga partierna agerar. Statsminister Stefan Löfven (S) har sagt att han inte utesluter ett nyval (SR 1/4), något som för de borgerliga partierna bör betraktas snarare som ett hot än som ett löfte; i dagsläget ser förutsättningarna för nyval inte särskilt goda ut. Men det är troligt att Alliansen skulle ta sig ur det ordinarie valet ännu sämre om de inte stoppar regeringens budget.
