Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

 Bild: Ernst Henry Photography
Bild: Ernst Henry Photography

Adam Cwejman: Föräldrar ska inte skuldbeläggas för att de vill ha sina barn i förskolan

En verksamhet med ett pedagogiskt uppdrag kan inte ha årslånga avbrott för vissa barn, endast på grund av att de råkar ha fått syskon.

Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

Från ett års ålder har samtliga barn rätt till förskola i Sverige. Men om man redan har ett barn på förskola och får ett andra barn begränsas tiden på förskolan till 15 timmar i Göteborgs stad. Tanken är att den som blir föräldraledig också ska ta hand om det äldre syskonet hemma,

Den här regeln skiljer sig åt mellan olika kommuner. På många platser i landet är tiden dubbelt så lång som den i Göteborg. I Stockholms stad har barn till föräldralediga rätt till förskola 30 timmar per vecka. När tidningen Kommunalarbetaren 2018 undersökte de olika reglerna fann de 47 kommuner som erbjöd mer än 15 timmar barnomsorg per vecka.

Skillnaden mellan kommunerna har genom året vållat en hel del irritation bland föräldrar i de kommuner, däribland Göteborg, som bara erbjuder 15 timmar. Varför skiljer sig reglerna åt så mycket, undrar många.

En del föräldrar har insett att det går att runda begränsningen. I slutet av oktober publicerade GP en text om "tricket som ger fler timmar på förskolan vid föräldraledighet". Genom att söka en utbildning på universitetet får föräldralediga i Göteborg utöka förskoletiden från 15 till 25 timmar, vilket är nära de 30 timmar som de mest frikostiga kommunerna erbjuder.

Problemet är att tricket faktiskt är möjligt. Det är en sak om en förälder anmäler sig till en kurs och sedan faktiskt studerar. Det vill säga inte bara registrerar sig för att runda systemet. Då är det också rimligt med barnomsorg. Däremot är förstås fusket förkastligt.

Men bara det faktum att föräldrar överhuvudtaget klagar på tidsbegränsningen har också fått en del att reagera. Signaturen Fröken Fredberg, som också jobbar i förskolan, undrar i en insändare "Varför har vissa en sådan extrem ovilja eller oförmåga att vara med sina barn på skattebetald föräldraledighet?".

Är det så enkelt som att det är en fråga om bekvämlighet från föräldrarnas sida? Möjligen. Men konflikten om tidsbegränsningen har sin bakgrund i att man från politiskt håll inte har ett svar på frågan om vad en förskola är för något.

Handlar det enbart om barnpassning så är det förstås inte rimligt att en förälder som redan får föräldrapenning för att vara hemma med sitt barn dessutom får avgiftsfri och obegränsad barnomsorg för det andra eller tredje barnet.

Men så enkelt är det inte. Förskolan har nämligen förändrats från att främst vara en plats för barnpassning till att ha ett bredare pedagogiskt uppdrag. Detta återspeglas också i utbildningen till förskolelärare som idag är både längre och mer avancerad än vad den tidigare har varit. Numera leds förskolan inte av en föreståndare utan av en rektor.

Att en fyraåring stannar hemma med sin förälder under ett helt år innebär att barnet missar en avsevärd del av sin samlade tid på förskolan. Om nu förskolan har ett uppvärderat pedagogiskt uppdrag kan kommunen inte neka barnen sin rätt till utbildning. En verksamhet med ett pedagogiskt uppdrag kan ju inte ha årslånga avbrott för vissa barn, endast på grund av att de råkar ha fått syskon.

Förskolans tudelade roll skvallrar lite om den politiska oviljan att möta de verkliga konsekvenserna av sina ambitioner. När tidningen Kommunalarbetaren undersökte om kommuner som erbjöd utökad barnomsorg, det vill säga mer än 15 timmar för det andra barnet, också hade skjutit till mer pengar i verksamheten svarade bara åtta av 27 kommuner att så var fallet.

Utökar man förskolans pedagogiska ansvar och roll måste man också skapa en likvärdighet för alla barn. Antingen tar man det pedagogiska uppdraget på allvar, och skapar rimliga ekonomiska ramar för personalen att utföra sitt jobb. Eller så betraktar man blott förskolan som en plats för barnpassning, vars utförande lika gärna kan ske i hemmet. Då är det också rimligt att hålla nere kostnaderna genom att redan föräldralediga är hemma med sina barn.

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev

Varför pratar vi om det vi pratar om? GP:s Adam Cwejman omvärldsbevakar och delar det som fått honom att tänka till.

För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.