Patrick Krassén, skattepolitisk expert på Företagarna
Patrick Krassén, skattepolitisk expert på Företagarna

Företagande handlar om att tro på framtiden

Regeringens stödpaket en är bra, men otillräckliga. Lån som ska betalas tillbaka med ränta senast om ett år skapar inte säkerhet. Företag måste veta vad de kan förvänta sig den kommande tiden.

GP Ledare är oberoende liberal. Fristående gästkolumnister representerar ett bredare politiskt spektrum.

ANNONS

De senaste veckorna har den svenska regeringen rullat ut ett antal stödpaket för den svenska ekonomin, som innehåller lånegarantier, anstånd för företags skatter och möjlighet till permitteringsersättning. Allt detta har motiverats med de ekonomiska effekter den pågående viruskrisen har.

Många av åtgärderna är välkomna – om än otillräckliga. Möjligheten att skjuta upp skatteinbetalningar (anstånd) gör att företag har mer pengar på kontot tillfälligt, men de pengarna ska betalas in – med ränta – senast under våren 2021.

De kan alltså inte investeras i verksamheten, med mindre än att företagaren kalkylerar att det kommer ge tillräcklig avkastning för att samma summa med marginal ska finnas på kontot när anståndet löper ut.

ANNONS

Att arbetsgivaravgifterna sätts ned något under fyra månader ger förvisso en välkommen likviditetsstärkning, men för de flesta företag räcker det inte. Mer insatser än vad som hittills har gjorts kommer att vara nödvändigt under kommande veckor och månader.

Statens krisinsatser hittills blottlägger dock en fråga som är av central betydelse för alla företagare: Hur ser framtiden ut? Även i en ”normal” konjunktur ställs företagare inför en rad faktorer som innebär osäkerhet. Hur agerar mina konkurrenter? Kan jag räkna med samma kassaflöde nästa månad? Kommer mina leverantörer leverera enligt avtal? Och så vidare. Kort sagt: Vad kan jag rimligen förvänta mig?

Förväntningarnas betydelse för samhällsekonomin går inte att underskatta. Forskningen på området har varit föremål för ett flertal ekonomipris till Alfred Nobels minne, bland annat till Robert Lucas 1995 och Thomas Sargent och Christopher Sims 2011. Hur företag, anställda och andra aktörer i ekonomin förväntar sig att den närmaste framtiden ska arta sig har avgörande betydelse för produktion, sysselsättning och investeringar, men även för skatteintäkter, transfereringssystem och inflationstakt.

Statens policymakare, i regeringen och Riksbanken, kan alltså inte forma den ekonomiska politiken frikopplat från företagens, hushållens och de anställdas förväntningar om framtiden.

För en företagare går det i de flesta fall att parera en tillfällig nedgång, om det kan ske utifrån en rimlig förväntning om när nedgången kommer att vända. Att skidturismen går ner under sommarmånaderna kan företagare inom den näringen räkna med, och ta i beaktande i sina kalkyler för hela årets affärer. Omvänt kan en krögare räkna med fler gäster när det är säsong för uteservering. Mindre förändringar i efterfrågan från år till år eller i priset på insatsvaror brukar gå att hantera.

ANNONS

Men den situation vi är i nu är något annat. Nu är det inte enstaka sektorer som drabbats, utan så gott som alla företag i hela ekonomin. Att affärerna har stannat beror på faktorer som ligger bortom enskilda företags eller branschers kontroll. Mest kännbara har viruskrisens effekter varit för de minsta företagen, med minst marginaler. I synnerhet i personalintensiva tjänstebranscher. Många nya arbetstillfällen och mycket av det offentligas skatteintäkter skapas i dessa företag. Om sådana företagare och deras anställda inte kan gå till jobbet, stannar företagets produktion. Dras företaget samtidigt med löpande eller fasta kostnader som inte går att minska på kort varsel, stundar obestånd och i värsta fall konkurs.

Det går som företagare att hantera en sådan nedåtgående spiral – om man kan ha någon slags rimlig förväntan om när verksamheten kan komma igång igen och intäkterna vända uppåt. I skrivande stund vet dock ingen hur länge åtgärderna för att stävja covid-19-pandemin, som innebär nedstängning av normalt samhällsliv, kommer att vara på plats. Handlar det om ett par månader? Till hösten? Ett år framåt?

Företagande bottnar i grunden i en tro på att framtiden kan bli bättre, genom människors goda insatser. När kan vi rimligen förvänta oss att företagandet ska kunna få blomstra igen?

ANNONS
comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS