Få politiska begrepp har en lika negativ klang som ”social ingenjörskonst”. Med uttrycket menas inställningen att politikern är som en ingenjör, med skillnaden att den förre bygger samhällen snarare än broar.
Den sociala ingenjörskonsten ser samhället som formbart efter förnuftiga modeller. Genom politiska beslut och regleringar kan ett bättre, mer rationellt och effektivare samhälle skapas.
Ett viktigt verktyg är att genom lagstiftningen styra människors sociala relationer. I Sverige är termen starkt förknippad med folkhemmets framväxt, inte minst genom makarna Myrdals syn på socialpolitik.
I dag används termen ofta för att beskriva klåfingrighet och politiker som vill detaljstyra människors privatliv. Idén om politikern som en ingenjör är utdaterad. År 2022 ska den folkvalde vara en visionär. I stället för att se politiken som ett ritbord för samhällsbygget är den en arena där olika moraliska värderingar och visioner förs fram.
De politiska omdömena fälls inte med utgångspunkt i en ingenjörsmässig anda. Debattens utgångspunkt är inte vad det ena eller andra förslaget skulle leda till i praktiken, utan vilka värderingar förslaget symboliserar.
Ta exempelvis Liberalernas förslag om förskoleplikt för barn som inte talar tillräckligt bra svenska. En politiker från 1971 hade antagligen applåderat ett sådant förslag. Vi har ett problem, vi har en åtgärd, klart. Men i dag fungerar inte politiken så. I stället bedöms förslaget efter vilka moraliska signaler idén uppfattas skicka. I detta fall: främlingsfientlighet.
LÄS MER: Utan Liberalerna ingen borgerlig regering
På många sätt är det bra att vi slipper den sociala ingenjörskonsten och den syn på politiken som präglade Sverige under den socialdemokratiska eran. Den hypermodernistiska ingenjörskonstandan riskerar att bli totalitär eftersom den betraktar människor som byggstenar i skapandet av det mest rationella samhället. Respekten för individuell frihet är låg.
Men det går även att gå för långt åt det andra hållet. Vi skulle behöva fler politiker som faktiskt bryr sig om praktiska resultat. Då skulle vi kanske slippa alla dessa moraliskt laddade visioner om hundra procent förnybart, Europas öppnaste gränser, en skola utan läxor eller vad som för tillfället låter bäst.
Oavsett vem som vinner valet i dag: Se till att leverera. Inte några storslagna moraliska versioner, utan konkreta planer på hur Sverige kan bli bättre.
