Matematik. Alliansregeringen satsade på att utöka antalet undervisningstimmar i matematik.
Matematik. Alliansregeringen satsade på att utöka antalet undervisningstimmar i matematik.

Ett trendbrott utan spår av genombrott

Ett trendbrott i en specifik mätning är goda nyheter. Men det förändrar inte att svensk skola har stora problem.

Det här är en åsiktstext från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

ANNONS
|

Svenska fjärde och åttondeklassarna presterade år 2015 något bättre i matematik än de gjorde år 2011. Det visar den internationella TIMSS-mätningen, ”Trends in International Mathematics and Science Study”. Även tredjeårselever på gymnasiets natur- och teknikprogram har förbättrat sina resultat.

Tänkbara förklaringar saknas inte. Matematikämnet har fått fler undervisningstimmar och meritpoängen har ändrats så att det blir mer fördelaktigt att studera matematik. Trendbrottet kan bero på att elever som får läsa mer matte blir bättre på matte. Det kan låta självklart men har inte alltid accepterats i svensk skoldebatt.

Trendbrottet är naturligtvis ett gott betyg åt den förre utbildningsministern Jan Björklund (L) som drivit reformerna, även om statsminister Stefan Löfven inte velat ge honom äran för det. Märk att Björklund förutspådde årets trendbrott redan år 2013 då han kritiserades för de dåliga resultaten i PISA-undersökningen.

ANNONS

Hursomhelst bör vi komma ihåg att uppgången i matematik är en liten och begränsad framgång. Svensk skola har fortfarande stora problem. Både årskurs fyra och åtta i TIMSSpresterar ännu under snittet för både EU och OECD-länder. Andelen åttondeklassare i Sverige som når upp till vad som kallas avancerad nivå inom matematik är 3 procent. I Singapore är den 54 procent, i Japan 34 och i England 10 procent. Matematik och NO-lärare är fortsatt svårt att rekrytera till, och behålla, i svensk skola. De som arbetar har ökande sjukskrivningstal.

Dessutom kan de goda TIMSS-resultaten snart få sig en törn. Nästa vecka presenteras den större PISA-mätningen. Medan TIMSSkoncentreras på avgränsade ämneskunskaper mäter PISA förmåga att applicera kunskaperna. Det innebär att läsförståelse har en större inverkan på PISA. Jan Björklund varnar själv för att det kan vara till nackdel för Sverige (DN 29/11).

TIMSS-undersökningen påminner dessutom återigen om att svensk skola märks ut av stök och oro i arbetsmiljön. I undersökningen ingår enkäter där elever, lärare och rektorer har svarat om hur de upplever skolmiljön. I den version som finns på Skolverkets hemsida står att läsa:

”De svenska elevernas lärare och rektorer upplever att det finns mer problem med trygghet och ordning i skolan än genomsnittet i EU- och OECD-länderna. Detta handlar bland annat om störande av ordningen i klassrummen.”

ANNONS

Ett talande exempel ur statistiken är att hälften av Sveriges fjärdeklassare går på skolor där rektorerna själva uppger att det råder ordningsproblem. Stökiga skolmiljöer är flera gånger vanligare i Sverige än i andra nordiska länder.

Lärare och elever ska förstås vara nöjda med att ha brutit en 20 år gammalnegativ trend i matematik. Men för politiker och samhälle återstår en mycket lång väg innan vi har en skola som anstår ett land som för anspråk på att vara en kunskapsnation. Om vi är medelmåttiga som skolnation kan vi aldrig räkna med att vara en första rangens industri- och välfärdsnation.

ANNONS