Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut

Karin Pihl: Ena dagen fackpamp, andra dagen minister

LO är inte den enda fackorganisationen med en speciell relation till Socialdemokraterna.

Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

”TCO är en partipolitiskt oberoende centralorganisation som samlar 13 fackförbund med 1,4 miljoner medlemmar”, står det överst på fackorganisationens hemsida. Förkortningen står för Tjänstemännens centralorganisation och samlar tjänstefack som Lärarförbundet, Journalistförbundet, Vision och Unionen. TCO ska, förutom att samla medlemmarna, försvara tjänstemännens intressen på arbetsmarknaden.

Och producera ministrar till Socialdemokraterna, får man förmoda. I tisdags (10/9) presenterade statsminister Stefan Löfven sin nya regering. Posten som arbetsmarknadsminister går till Eva Nordmark, som kommer direkt från uppdraget som ordförande för TCO. Tidigare har hon varit riksdagsledamot för S.

Det är inte första gången en socialdemokratisk regering värvar från fackförbunden. Björn Rosengren (S), bland annat känd för att ha kallat Norge för ”den sista Sovjetstaten”, var ordförande för TCO 1982 till 1994. Därefter gick han in i Göran Perssons regering som näringsminister 1998. Hans företrädare var Lennart Bodström, även han sedermera S-minister, i Olof Palmes regering.

Eva Nordmark är inte heller den enda politikern i regeringen Löfven med en facklig bakgrund. Utbildningsminister Anna Ekström var ordförande i akademikerförbundet Saco mellan 2001 och 2011. Efter det blev hon generaldirektör på Skolverket, för att sedan axla rollen som statsråd.

Eller ta Annika Strandhäll, nu socialförsäkringsminister, som var ordförande för fackförbundet Vision i början av årtiondet. Hon efterträdde ingen mindre än Eva Nordmark på den posten.

Visst var det en annan tid, på 1980-talet, när Socialdemokraterna i praktiken var synonymt med hela det offentliga Sverige. Men i dag? Är det rimligt att vandra mellan fackförbund och politik på det viset? LO får ofta kritik för de täta banden med Socialdemokraterna. En allt mindre andel av LO-medlemmarna röstar S. Men både S och LO tillhör ändå arbetarrörelsen.

Annat är det med tjänstemanna- och akademikerförbunden. Att TCO levererar ministrar åt Socialdemokraterna, och värvar från deras riksdagsgrupp, skapar trovärdighetsproblem. Sju av tio TCO-medlemmar röstade inte på S i senaste valet. Att Löfven anställer en TCO-ordförande som arbetsmarknadsminister är dessutom extra udda.

Som minister ska man väga olika intressen mot varandra och utforma en politik som är bäst för helheten. Som fackordförande handlar uppdraget om att driva medlemmarnas intressen. Att någon kan växla inställning från den ena dagen till den andra är inte troligt. Det är som att en moderatledd regering hade plockat sin arbetsmarknadsminister direkt från arbetsgivarorganisationen Almega.