En våldets och hatets sommar

Söndagskrönika: Det har varit en fasans sommar i världen samtidigt som livet fortgått precis som vanligt för de allra flesta människor i vår del av världen.

ANNONS
|

En gång var vår sommar

en evighet lång.

Vi strövade i soldagar

utan slut en gång.

Vi sjönk i gröna doftande

djup utan grund

och kände ingen ängslan

för kvällens stund.

Vart gick sen vår evighet?

Hur glömde vi bort

dess heliga hemlighet?

Några rader ur Karin Boyes mångtydiga och underbara dikt "Evighet".

Evighetslånga, soliga och bekymmerslösa sommardagar. De hörde barndomen till men likväl hoppas vi nog lite till mans varje år på en ny sommar "en evighet lång". Men innan vi vet ordet av är den över.

"Soldagar utan slut", brukar vi också hoppas på men så värst många sådana blev det inte på vår västra kust. Kanske är det förhoppningar mot allt förnuft och vetande.

ANNONS

I Kungälvs-Posten läste jag nämligen att sommaren i år har varit normal.

"Jag tycker inte man ska vara besviken, sade meteorologen Sandra Andersson och lade till: "Årets sommar har hittills varit ganska normal."

Om sommaren varit normal vädermässigt så har den inte varit det nyhetsmässigt. Tragiskt nog! För i vår omvärld har det stormat och de mörka molen har tornat upp sig. Den 12 juni mördade Omar Mateen 49 personer på en gayklubb i Orlando i USA. Massmordet tillägnades IS, utan att Mateen haft tidigare kopplingar till terrororganisationen.

Fransmännen hemsöktes på nytt av ett fasansfullt massmord när den 31-årige Mohamed Lahouaiej- Bouhlel körde med en lastbil rakt in i en folkmassa i Nice på Frankrikes nationaldag den 14 juli. Över 80 personer dödades och 200 skadades av den ensamme gärningsmannen. Massakern på Promenade des Anglais visade på nytt hur svårt, för att inte säga omöjligt, det är att förhindra terrordåd i våra öppna, demokratiska stater.

När IS tvingats till reträtt i Syrien och Irak har man flyttat kriget till Europa. Många av de 5000 från västvärlden, som anslutit sig till IS, har börjat återvända till sina hemländer. IS har tränat särskilda kommandoenheter som skall slå till i Europa. Man har också uppmanat andra att utföra terrordåd. "Den minsta gärning du kan utföra i hjärtat av deras land är mer värd för oss än den största gärning av oss", sade Mohammed al Adnani, IS chefsideolog.

ANNONS

Knappt två veckor efter det brutala terrordådet i Nice drabbades Frankrike på nytt av en terrorattack. Mitt under mässan i en katolsk kyrka i Saint-Etienne-du-Rouvray, nära Rouen i Normandie, trängde sig två män in i kyrkan, tog fyra personer som gisslan och skar halsen av den 86-årige prästen Jacques Hamel. Enligt Islamiska Staten var båda gärningsmännen "soldater" från IS.

Forskningsledaren vid försvarshögskolan Magnus Ranstorp menar att terrorhotet kommer att bestå länge och att det är svårare än någonsin att värja sig emot. Terroristerna är mer skoningslösa och använder sig av sofistikerad, global kommunikation. Men han påminner också om att repressiva åtgärder måste kombineras med förebyggande åtgärder. "Annars kommer vi att förlora".

"IS har förklarat krig mot oss. Vi måste utkämpa detta krig med alla medel samtidigt som rättsstatens principer måste respekteras, viket är det som gör oss till en demokrati", sade den franske presidenten Hollande efter terrordådet i Normandie.

Några få dagar efter illdådet i Nice skakades Turkiet av en militärkupp. Över 250 personer dödades i den misslyckade kuppen. Tusentals militärer greps på order av president Erdogan. Utrensningarna har fortsatt inom militären, domstols- och utbildningsväsendet och pressfriheten har inskränkts.

Samtidigt pågår ett brutalt krig i Syrien. Bilden på den bombskadade femårige pojken i en ambulans på väg till ett sjukhus i Aleppo har visats för en chockad värld. På nytt har ett litet barn kommit att bli en symbol för en humanitär katastrof - den i krigets Syrien.

ANNONS

Det har varit en fasans sommar i världen samtidigt som livet fortgått precis som vanligt för de allra flesta människor i vår del av världen.

Men oron, pessimismen och osäkerheten skapar utrymme för populism och isolationism. I USA kämpar en kvinna för att vidmakthålla de goda amerikanska idealen mot en populistisk och hatisk affärsman, som gjort lögner och invektiv till sin arbetsmetod. Den pågående kampen mellan Hillary Clinton och Donald Trump, handlar inte minst om människosyn, moral och grundläggande demokratiska värden.

Amerikanska valrörelser brukar vara smutsiga, tuffa och hänsynslösa. Denna valrörelse tar alla pris och Donald Trump har satt tonen. Samtidigt har denne "obildade, vilt ohederlige, oberäknelige, omogne, översittande egomaniac", för att tala som nobelpristagaren Paul Krugman, tvingat fram det bästa hos motståndarna.

På det demokratiska konventet hölls det strålande tal av Michelle och Barack Obama, Joe Biden, Bill Clinton och inte minst av Hillary Clinton själv. De stod upp för idén om "en nation av invandrare, lika inför lagen, övertygade om sin oavvisliga rätt till liv, frihet och strävan efter lycka", som den amerikanske skribenten Roger Cohen skrev i New York Times.

Trump tycks nu snubbla på sig själv och sin egen inkompetens. Hillary Clinton har dragit ifrån i opinionsundersökningarna. Det bådar gott även om striden långt ifrån är över. Det visar också, i bästa fall, att anständighet, kunskap, mod, medmänsklighet och eftertanke slår hat, egoism och våld. Det är hoppet i USA och det är hoppet i världen, så också i Sverige.

ANNONS
ANNONS