Vi är bibliotekarier – inte psykologer eller socialarbetare. Det är namnet på en rapport om bibliotekariers arbetsmiljö som fackförbundet DIK släppte på fredagen, lagom till bokmässan.
Den visar med all önskvärd tydlighet att många bibliotek inte längre är en oas för den som vill förkovra sig, finna en ny favoritförfattare eller bara vill ha en lugn plats att läsa på. Samhällsproblemen har flyttat in på biblioteken. Allt fler bibliotekarier tvingas ta itu med situationer som egentligen hade krävt polis eller socialtjänst.
Läs också: "Bibliotekens lugn behöver värnas" (2015-09-21)
Två tredjedelar av alla de svarande har upplevt skadegörelse. Folk kissar på hyllorna, sprätter upp möbler och tänder eld på böcker. Så många som 84 procent av de som arbetar på folkbiblioteken vittnar om att de någon gång har varit med om aggressivt beteende från besökare. De tvingas hantera ungdomsgäng, psykiskt sjuka och människor som är alkohol- eller drogpåverkade.
De enskilda vittnesmålen är skrämmande. En bibliotekarie berättar om hur ungdomar sprättar upp soffor och fåtöljer med kniv, unga vuxna som öppet tar kokain i soffhörnan och vuxna missbrukare som injicerar på toaletten. Sådana situationer ska inte vara en del av bibliotekariernas vardag.
Läget på biblioteken drabbar inte bara bibliotekarierna, den påverkar även de skötsamma besökarna. Våra folkbibliotek ska vara till för alla, inte minst för de som saknar välfyllda bokhyllor hemma eller studiero. Ifall samhället förlorar kampen om biblioteken drabbas de som behöver dem allra mest.
Vad krävs för att få bukt med problemen? Hur ska bibliotekariernas arbetsmiljö fredas? Och hur ska biblioteken återigen bli en plats för lugn och läsning?
Kulturnytt i Sveriges Radio gjorde nyligen en större granskning av situationen på biblioteken. Där framkom det att många bibliotek har rustats med larm och väktare. Åtgärderna må bota symtomen, men de löser inte de ursprungliga problemen som varken börjar eller slutar med biblioteken.
Det är avgörande att fortsätta kämpa för makten om biblioteken. Annars går en viktig demokratisk institution förlorad. Det får inte ske.
